Slutreplik
Bostadsmiljön, 22/2 och 3/3
I min debattartikel den 22/2 påpekade jag att i de offentligt tillgängliga dokumenten om stadsutvecklingsprojektet saknas en analys av de psykosociala konsekvenserna för de planerade områdena. Tyvärr besvarar inte Simon Wallqvist i sin replik den 3/3 någon av de frågor jag ställer i min artikel.
Wallqvist skriver i sin replik att "det finns vissa negativa aspekter med bostäder i höga hus men att de sammantaget vägs upp av de positiva aspekterna med att tillföra bostäder i området".
Åter igen: Var finns den analysen redovisad som resulterar i en sådan bedömning? Bland all vacker och skönmålande text som har skrivits om detta stadsutvecklingsprojekt, borde väl en sådan analys ha fått plats någonstans?
Wallqvist skriver även att han gärna tar del av den forskning som jag hänvisar till i min debattartikel. Om han därmed menar att jag kan få i uppdrag att utreda de psykosociala aspekterna, vilket ingen annan tycks ha gjort, så gör jag gärna det!
Exempel på sådan forskning delgav jag för övrigt Björn Siesjö, med flera i Göteborgs kommun, i ett e-brev redan den 2014-06-10. Där nämnde jag bara tre exempel (Bynum, 1984; Gifford, 2007; Gillis, 1974 – se även nedan för de fullständiga referenserna) men det finns många fler. De var inte alls svåra att hitta, med en enkel litteratursökning!
Wallqvist skriver vidare att Centralenområdet "planeras så att ... kommer att bidra till en levande miljö".
Ja, det framgår tydligt att man har de planerna. Vad jag frågar är hur man säkerställer att dessa planer är långsiktigt realistiska.
Wallqvist antyder gång på gång att man har beaktat den psykosociala aspekten och att ingen behöver oroa sig. Varför har man då inte publicerat hur man har beaktat dessa frågor? Hur ska jag som medborgare veta att jag inte behöver oroa mig, när viktiga analyser och bedömningar uppenbarligen inte har gjorts?
För att undvika missförstånd vill jag påpeka att jag är positiv till att staden förtätas, men det ska göras på rätt sätt.
Bertil Engelbert
fil master i psykologi och civilingenjör i kemiteknik
Fotnot:
Forskningsartiklarna som jag nämner i texten är:
Bynum, T. S., & Purri, D. M. (1984). Crime and architectural style: An examination of the environmental design hypothesis. Criminal Justice and Behavior, 11, 179-196.
Gifford, R. (2007). The consequences of living in high-rise buildings. Architectural Science Review, 50, 2-17.
Gillis, A. R. (1974). Population density and social pathology: The case of building type, social allowance, and juvenile delinquency. Disease and Pathology, 53, 306-314.