Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Stefan Bennhage

Vårdmomsen slår mot vårdkvaliteten

När den nya vårdmomsen införs kommer det att drabba de privata vårdgivarna, skriver bland andra Fredrik Lange, legitimerade Kiropraktorers riksorganisation.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Privata vårdgivare är idag en självklarhet inom den svenska hälso- och sjukvården och det är ett faktum att vårdekvationen inte skulle gå ihop utan dessa aktörer. Om mindre än en vecka börjar Skatteverket använda den nya momstolkningen på inhyrd vårdpersonal som innebär att den som hyr in vårdpersonal får betala 25 procent i moms. Det kommer slå hårt mot privata vårdgivare. De offentliga aktörerna berörs inte, de kompenseras nämligen av staten för ingående moms.

Vi har flera gånger varnat för konsekvenserna. Vi kommer se småföretagare som lägger ner, enskilda som lämnar branschen och vårdköer som blir längre i en tid då det redan är brist på personal. Regeringen å andra sidan hävdar systematiskt att den införda momsen egentligen inte är ett problem, istället hänvisar de till schablonersättningar med varierande momskompensation som regioner erbjuder privata vårdgivare. Men dessa ersättningsnivåer varierar stort mellan olika regioner och har på flera håll stegvis sänkts. När Dagens Medicin nyligen frågade tjugo regioner om extra ersättningar kommer att erbjudas var svaret ett tydligt nej.

Vi har flera gånger varnat för konsekvenserna. Vi kommer se småföretagare som lägger ner, enskilda som lämnar branschen och vårdköer som blir längre i en tid då det redan är brist på personal.

Vårdgivare får allt svårare att planera sin verksamhet eftersom de ekonomiska förutsättningarna kontinuerligt förändras – alltjämt till det sämre. Skatteverket har med en förhastad tolkning kraftigt begränsat möjligheterna för privata vårdgivare att existera. Det är ytterst problematiskt att Skatteverket och regeringen väljer den här linjen samtidigt som vårdköerna ökar och arbetsmiljön inom vården redan är ansträngd.

I Stockholmsregionen har ersättningsschablonen för primärvårdsrehabilitering, där till exempel fysioterapeuter och kiropraktorer ingår, minskat vid flera tillfällen. De vårdgivare som valde att ingå i regionens vårdval 2012 har idag helt andra ekonomiska premisser att förhålla sig till. Den negativa utvecklingen är inte unik för Stockholmsregionen utan förekommer i flera regioner. Privata vårdgivare måste numera behandla en större mängd patienter under samma tidsperiod för att klara det ekonomiskt. Anställda upplever en ökad stress samtidigt som patienterna får en lägre vårdkvalitet och högre kostnader – vilket sannolikt kommer att visa sig inom tandvården som till stor del är direktfinansierad av patienten.

I ljuset av vårdmomsen börjar alltfler diskutera provisionsanställningar; att endast få betalt för genomförda åtgärder. En sådan utveckling är farlig eftersom patienten riskerar att produktifieras.

I ljuset av vårdmomsen börjar alltfler diskutera provisionsanställningar; att endast få betalt för genomförda åtgärder. En sådan utveckling är farlig eftersom patienten riskerar att produktifieras. I somliga fall erbjuds deltidsanställning eller ökad schablonersättning med någon enstaka procent men inget av detta löser grundproblemet. Varje läkare, kiropraktor, arbetsterapeut, psykolog, tandhygienist, fysioterapeut med flera kommer i och med vårdmomsens införande att tvingas in i rollen som enskild vårdgivare med direktavtal med regionen. En sådan förändring leder till ökad administration och ökade kostnader samtidigt som det försvårar samarbetet mellan vårdkollegor. Stuprörsmodellen inom vården vidmakthålls samtidigt som utvecklingen av den personcentrerade vården får ett ordentligt bakslag. Vilken politiker står bakom ett sådant utfall?

Inom vården lyfts ofta vikten av att skapa en gemensam värdegrund och välfungerade vårdkedjor. Stora offentliga resurser satsas årligen för att etablera en likvärdig vård i hela landet. Patienter ska, oavsett var de bor och vilka inkomster de har, få ett värdigt och professionellt bemötande genom hela vårdkedjan. Den införda vårdmomsen kommer resultera i det motsatta.

Skatteverket bör skjuta på tillämpningen av den nya vårdmomsen tills myndighetens tolkning har blivit rättsligt prövad av Högsta Förvaltningsdomstolen.

Det är också tydligt att småföretagen inom vården inte har samma möjlighet att anställa och klara den ökade administrationen som stora företag. För mindre kliniker är anställning ofta förknippat med en ökad risk. Vid en eventuell sjukskrivning äventyras hela den ekonomiska kalkylen samtidigt som verksamheten blir lidande. Risken är att politiska åtgärder för att lösa den nära förestående krisen kommer för sent. En kris där privata vårdcentraler runtom i landet sannolikt tvingas stänga ner.

Skatteverket bör skjuta på tillämpningen av den nya vårdmomsen tills myndighetens tolkning har blivit rättsligt prövad av Högsta Förvaltningsdomstolen. Detta blev än tydligare när skatteutskottet i förra veckan tog ett så kallat utskottsinitiativ där de uppmanar regeringen att skyndsamt göra en konsekvensanalys av skatteverkets tolkning och även återkomma till riksdagen med förslag som neutraliserar konsekvenserna för patienter och vårdgivare om behov finns.

Den införda vårdmomsen är ett slående exempel på hur Vårdsverige får allt sämre förutsättningar att garantera patienter en god och nära vård. Det är Sveriges patienter som slutligen kommer få stå för den notan.

Fredrik Lange

legitimerade Kiropraktorers riksorganisation

Heidi Stensmyren

ordförande Sveriges läkarförbund

Yvonne Nyblom

ordförande Sveriges Tandhygienistförening

Anders Wahlberg

ordförande Svenska psykologförbundet

Stefan Jutterdal

ordförande Fysioterapeuterna

Ida Kåhlin

förbundsordförande, Sveriges Arbetsterapeuter

Thomas Af Bjur

förbundsdirektör Svenska Vård