Från internationell forskning vet vi att det finns ett direkt samband mellan å ena sidan en nära primärvård med god tillgänglighet och en stabil kontinuitet mellan en fast läkare och patienten och å andra sidan färre besök i akutsjukvården. I de flesta länder där befolkningen har en ”egen” läkare finns inte samma problem med överfulla akutmottagningar, växande vårdköer och ökad vårdplatsbrist som i Sverige. Därför är det skadligt när tillgänglighet och kontinuitet krackelerar eller inte finns.
Svensk forskning visar att varannan gravid kvinna önskar ha samma barnmorska under graviditet, födsel och eftervård. I vårt grannland Danmark har regeringen satt upp ett nationellt mål; hälften av alla gravida kvinnor ska ha tillgång till samma barnmorska under hela vårdförloppet. I Norge är det ett nationellt mål att alla födande kvinnor ska ha en barnmorska vid sin sida.
Vilka är Sveriges mål?
Novus har nyligen gjort en undersökning på uppdrag av Sveriges läkarförbund. Den huvudsakliga frågan var om människor känner till vem deras läkare är. Resultaten är uppseendeväckande. Bara 27 procent vet vem deras läkare är. 64 procent har däremot en fast tandläkare och 62 procent en fast frisör. De som ska ta hand om det mest intima vi har, vår kropp och själ, är alltså en rad olika och för patienten anonyma läkare. 80 procent av de drygt 2 000 tillfrågade individerna vill ha en fast läkare, bland kvinnor är det 85 procent.
Samma barnmorska
Kvinnor får oftast träffa samma barnmorska under hela graviditeten. Kontinuitet i relationen mellan den gravida kvinnan och barnmorskan är viktigt för en god och säker vård. Det är också viktigt för en mer hälsosam arbetsmiljö med bättre villkor för barnmorskor. För det krävs också ett rimligt antal patienter för varje barnmorska, precis som att ett rimligt antal patienter bör listas på läkaren i primärvården.
Att även få träffa samma barnmorska under och efter förlossningen är en väl studerad vårdform i andra länder. I dag finns denna vårdform i Sollefteå och testas i höst på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. En utvärdering av vårdmodellen ur olika aspekter bör prioriteras.
Läkare i Sverige har i dag ofta fått rollen av en anonym konsult vilket är förödande. Patienter tvingas ofta träffa 10, 12 upp till 30 olika läkare under en sjukdomsperiod. Varje ny läkare börjar om och det går mycket tid till att läkaren ska sätta sig in i patientens historia. Ingen läkare har det övergripande ansvaret. Det är ineffektiv och skapar oro. En fast läkare däremot gör att patienten slipper upprepa sin sjukdomshistoria. Det ger trygghet och kontinuitet. Det är också mer effektivt och minskar trycket på akutmottagningar och vårdavdelningar när människor får vård i tid. Dessutom är det en stor fördel för andra professioner och yrken i teamen om de vet vem som har det övergripande medicinska ansvaret.
Nyckeln till bra vård
En nyckel till en välfungerande primär- och öppen specialistvård är att det finns möjlighet att starta en liten verksamhet. De mest välfungerande enheterna är oftast små och professionsdrivna. På många håll i landet är det svårt att starta en mindre specialistmottagning inom exempelvis gynekologi. Vi vill att det ska vara enkelt att komma igång. Särskilt borde detta främjas på landsbygd och i glesbygd. Det skulle bidra till ökad tillgängligheten av vård i hela landet. Den politiska avsikten: ”Låt proffsen vara proffs” behöver omsättas i praktiken.
Vi vill se:
- En nationell primärvårdsreform. Det behövs en nationell primärvårdsreform med ett nationellt grunduppdrag för primärvården med fast läkare. Varje invånare ska ha en namngiven läkare. Det förutsätter listning på läkare – inte på vårdcentral. Det är bra för patienten och för andra professioner som vet vem som är medicinskt ansvarig. Primärvården ska vara första linjens sjukvård.
- Små professionsdrivna verksamheter. Det ska vara enkelt att starta en liten verksamhet, främst på landsbygd och i glesbygd för att öka tillgängligheten. Det kan möjliggöras av att det nationella grunduppdraget för hela primärvården ger utrymme för lokala variationer med ett smalare uppdrag. Det är också den delen av hälso- och sjukvården som mest och bäst bidrar till en jämlik hälsa.
- Styrmedel som bidrar till att öka tillgången till kontinuerliga vårdkedjor. Vården under graviditet, födsel och eftervård lämpar sig väl för detta ändamål. Vården av äldre och kroniskt sjuka skulle också gynnas av detta.
- En personalpolitik som premierar erfarenhet och kompetens och en arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning är ett måste i framtidens vård.
- Självständiga chefer med resurser och kunskap om hur man utvecklar verksamheten med hjälp av en god arbetsmiljö, löneutveckling, fortbildning och forskning behövs också.
Vården och villkoren har utretts länge nog. Nu behövs konkret agerande från våra politiker.
Mia Ahlberg
ordförande Svenska Barnmorskeförbundet
Heidi Stensmyren
ordförande Sveriges läkarförbund