Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Förstärkt lärande. Studenter på Högskolan för Scen och Musik fick utgå från sina kunskaper och testa idéer om vad som kunde vara värdefullt för personer runt om i Västsverige. Studenterna upplevde ett förstärkt lärande på ett djupt personligt plan, skriver debattörerna.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Värdeskapande lärande kan vara lyftet skolorna behöver

DEBATT: Värdeskapande lärande är en ny lärfilosofi som politiker och andra kan använda sig av för att skapa ett utbildningssystem där elever och studenter lär sig kunskaper bättre, skriver bland andra Martin Lackéus.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Motsättningarna mellan traditionell katederutbildning och progressiv flumskola har plågat utbildare världen över i hundratals år. Men nu visar ny praktiknära forskning från Chalmers hur denna gordiska knut kan lösas upp. Att låta elever och studenter lära sig genom att göra något värdefullt för någon annan kan överbrygga motsättningarna och ge fördjupad kunskapsutveckling. Effektstudier visar att elever och studenter når bättre måluppfyllelse när de får tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra. Utbildningspolitiker bör nu överväga att ge alla möjlighet att få uppleva detta under sin tid som elev eller student.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Värdeskapande lärande är en ny lärfilosofi med rötter i entreprenöriellt lärande. Det handlar om att låta människor lära sig genom att använda sina kunskaper för att skapa något av värde för någon annan än sig själva. Jämfört med etablerade lärfilosofier som traditionell eller progressiv pedagogik så innebär detta en kombination över tid av flera motstridiga lärfilosofier. Man undviker därmed att fastna i ett enda perspektiv.

Arbetssättet tar utgångspunkt i kursplaner och låter elever eller studenter leta svar på frågan: ”För vem är denna kunskap värdefull i dag?”. Läraren tillhandahåller lämpliga verktyg för att på riktigt skapa det tänkta värdet för någon utomstående. Om de får tillräckligt med tid på sig att upprepade gånger ta kontakt med omvärlden så kommer de uppleva osäkerhet och misslyckande, men också framgångar och engagerande möten. Detta genererar kraftfull feedback och triggar djupinlärning. Det hela bygger på en sorts altruistisk paradox. Att fokusera på vad som är bra för andra här och nu motiverar mer än att påminna om vad som är bra för en själv i framtiden.

Mindre risk för avhopp

Utöver fördjupad kunskapsutveckling så har lärare och skolutvecklare tillsammans med forskare på Chalmers även identifierat andra effekter. Risken för elevavhopp minskas, elevinflytandet ökar och värdegrundsarbetet underlättas. Analys visar att de få gånger värdeskapande lärande väl tillämpas fullt ut så blir effekterna så starka att vuxna nästan inte tror att det är sant.

I Göteborg fick studenter på Högskolan för Scen och Musik utgå från sina kunskaper och testa idéer om vad som kunde vara värdefullt för personer runt om i Västsverige. Studenterna upplevde ett förstärkt lärande på ett djupt personligt plan. I Sundsvall fick elever berätta utsatta människors livshistoria via texter som spreds i sociala medier. Eleverna blev bättre på textproduktion, men också på att ta eget ansvar och kommunicera med vuxenvärlden. I Istanbul fick elever lära sig miljökunskap genom att informera hushåll om riskerna med att låta frityrolja förorena vattnet. Eleverna upptäckte att kunskap är makt och fick en annan syn på sin egen roll som lärande individer. I Huddinge fick elever vara med och rädda TV-programmet Geografens Testamente från nedläggning. Medan kampen pågick så vävde lärarna in en stor del av läroplanens centrala innehåll. Andelen som överträffade målen för samhällskunskap ökade sedan från 4 till 24 av 48.

Fem kommuner ligger i startgroparna

Genom noggrann vetenskaplig analys av dessa och andra lyckosamma exempel på värdeskapande lärande kan vi nu se ett tydligt mönster som politiker och andra kan använda sig av för att skapa ett utbildningssystem där elever och studenter lär sig kunskaper bättre. Fem kommuner ligger i startgroparna att införa värdeskapande lärande på en hel skola. Chalmers har också nyligen beslutat införa moment av värdeskapande för alla sina studenter. Vi anser dock att de dokumenterade effekterna motiverar en snabbare spridning. Vi kan inte utesluta att vi står inför ett pedagogiskt genombrott. Politiker och andra makthavare bör därför nu sätta sig in i principerna kring värdeskapande lärande och bedöma om arbetssättet ska spridas snabbare. Nu krävs mindre bråk bland debattörer om vilken lärfilosofi som är ”bäst” och mer beslutsamhet att ta vara på denna nya möjlighet att lyfta svensk skola och högskola genom att kombinera dem.

Martin Lackéus

doktorand i entreprenöriell utbildning

Chalmers Tekniska Högskola

Carin Sävetun

forskningsassistent, Chalmers Tekniska Högskola

Mats Lundqvist

bitr professor i entreprenörskap, Chalmers Tekniska Högskola

Malin Heimer Nilsson

projektledare Barn och utbildning, Sundsvalls kommun

Caroline Lorentzon

leg lärare på Matfors skola samt processledare Barn och utbildning, Sundsvalls kommun

Maria Wiman

leg lärare på Edboskolan, Huddinge kommun

Mariah ben Salem Dynehäll

vd, Stiftelsen Drivhuset i Göteborg

Therese Linnér

bitr utbildningschef / kvalitetsutvecklare, Lessebo kommun

Christer Westlund

skolutvecklare och författare, Me University Utveckling AB

Daniela Ölmunger

utvecklingsledare SDF Västra Hisingen, Göteborgs stad