Replik
Tandreglering, 27/3
Vänsterpartiet uttrycker i en debattartikel sin oro inför införandet av valfrihet inom tandregleringsvården för barn, ungdomar och unga vuxna.
Dessvärre är artikeln fylld av felaktigheter och kan närmast betraktas som en partsinlaga från Folktandvården. Som alla monopolverksamheter försöker Folktandvården skydda sig från konkurrens.
Man skriver bland annat att det inte finns köer till behandling.
Det är riktigt att Folktandvårdens tandregleringskliniker, i motsats till övrig specialisttandvård, inte officiellt anger sina köer. I verkligheten har till exempel Tandregleringskliniken i Trollhättan flera års kö. Patienter hänvisas till Lidköping för vård. Vad jag förstår klarar inte heller Göteborgskliniken sina åtagande utan hänvisar till Mölndal.
Folktandvården medger också att det finns köer och skriver: ”Vanligtvis remitteras patienter från allmäntandvården 1-1,5 år innan behandlingsstart är planerad på specialistklinik. En väntetid kan då uppstå eftersom antal antalet behandlingsstarter är fördelade per år”.
Under 2017 stoppades också remisser på vuxna patienter då man inte hann med barn och unga vuxna. Detta trots att man enligt Tandvårdslagen skall svara för specialisttandvård för vuxna, om det inte finns andra alternativ.
Debattörerna skriver också att patienterna ofta behöver remitteras till övriga specialiteter.
Sanningen är att endast en liten andel av ett normalt tandregleringsklientel kräver annan specialisttandvård.
Sanningen är att endast en liten andel av ett normalt tandregleringsklientel kräver annan specialisttandvård. För övrigt kan man notera att många alternativa vårdgivare i övriga Sverige har utrustning och kompetens för radiologiska undersökningar. Även kirurgisk kompetens finns privat. Om politikerna hade infört vårdval för barn och unga vuxna även till övriga specialiteter hade behovet av den offentliga tandvården minskat.
För övrigt är det så att Folktandvårdens specialisttandvård, enligt tandvårdslagen, är remissinstans både för Folktandvårdens allmäntandvårdskliniker och för privattandläkarna om dessa önskar detta.
Kliniker läggs ned
Debattörerna skriver också att det krävs en stor volym patienter för att driva specialistutbildning, forskning och utbildning. Detta skulle äventyras om valfrihet infördes.
Med det resonemanget skulle dessa verksamheter vara omöjliga att bedriva i Stockholm och Malmö. Stockholms läns landsting och Region Skåne har ju sedan många år infört valfrihet. För att inte tala om Oslo och Bergen. I Norge bedrivs nästan all tandreglering i privat regi.
I Region Skåne, där valfrihet infördes för många år sedan, finns över trettio remissinstanser på 1,34 miljoner invånare medan det i VGR finns fjorton på 1,69 miljoner invånare.
Man skriver också att tillgängligheten riskerar att minska. Sanningen är att Folktandvården lagt ner att antal tandregleringskliniker genom åren. Den senaste är kliniken i Vänersborg. När undertecknad började som tandläkare för 41 år sedan fanns det fyra kliniker i Göteborgs kommun. Numera finns det endast en mastodontklinik i en kommun med 570 000 invånare.
I Region Skåne, där valfrihet infördes för många år sedan, finns över trettio remissinstanser på 1,34 miljoner invånare medan det i VGR finns fjorton på 1,69 miljoner invånare.
Vi kan förvänta oss ett ökat antal kliniker i VGR om valfrihet införs. Om ett antal privata tandregleringskliniker etablerades i Göteborgs kommun vore det bara välkommet ur patientperspektiv.
Vikten av att välja arbetsgivare
Vänsterpartiets representanter berör inte med ett ord betydelsen för arbetstagare att kunna välja arbetsgivare.
Tandreglingsspecialisterna i VGR kan alltid flytta till grannländer med andra arbetsvillkor och förmåner. Ryggraden i tandregleringsvården, de specialistutbildade ortodontiassistenterna, är hänvisade till ett arbetsgivarmonopol som samordnar lönepolitik mellan klinikerna.
Man berör inte heller produktiviteten inom tandregleringsvården.
När man tittar på produktivitetskraven/klinik och antalet specialisttjänster slås man av de låga krav som ställs. Med fokus på patientverksamhet, med rätt organisation och med incitament för personalen i form av till exempel prestationsbonus bör man kunna fördubbla kravet på antalet påbörjade patienter.
Konkurrens lika viktig för tandvården som i bageribranschen
Avslutningsvis något om konkurrensens betydelse. Redan i slutet av 1700-talet skrev Adam Smith : ”det är den fria konkurrensen som driver bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att framställa bra kött och bryggaren att brygga ett starkt öl…”.
Konkurrensverket skriver 2018: ”genom konkurrensen drivs företagen att producera rätt saker och att producera saker rätt”.
Det finns ingen anledning till att tro att detta inte också gäller inom tandregleringsvården.
Stefan Robertson
Tidigare övertandläkare, klinikchef, Tandregleringskliniken Mölndal/Stenungssund
Tidigare övertandläkare, klinikchef, Tandregleringskliniken Kungsbacka
Numer privatanställd tandregleringsspecialist i Ålesund, Norge
Medlem i Liberalerna