Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Välj rätt väg till ny skolorganisation

Det gäller att gå rätt väg när de första stegen mot en bättre skola tas i Göteborg. Omorganisationen måste präglas av delaktighet och leda till bra kvalitet, styrning och ledning samt arbetsmiljö, skriver företrädare för lärare och skolledare i Göteborg.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Replik

Skolan Göteborg, 5/4

Skolkommunalråd Karin Pleijel (MP) skriver om den nya skolorganisationen. Det är stora förhoppningar som ställs på denna; exempelvis att eleverna själva kommer att se att undervisningens kvalitet är i fokus, samarbetet mellan lärarna kommer att öka, nyanlända elever ska spridas mellan olika skolor, skolor som står stadigt för en hög kvalitet och så vidare.

Suddig bild

Det är många positiva värdeord som genomsyrar Pleijels debattartikel men om man letar efter konkreta inspel på hur alla förhoppningar ska infrias så är de betydligt färre.

Meningar som ”vi ska inte styra med järnhand men det behövs en tydlig struktur, kvalitetsdialoger i en modig tillitsfull anda, vi ska göra allt i vår makt för att bryta ökade klyftor” etcetera gör ju inte direkt förståelsen större för hur det ska gå till.

Konkreta råd

Karin Pleijel, här får du lite mer konkreta förslag till hur dina positiva förhoppningar om grundskolan i Göteborg skulle kunna bli verklighet. Samtidigt vill vi säga att vi är positiva till beslutet att inrätta nämnder för skolan och förskolan i Göteborgs stad.

Kvalitetsutveckling. Det behövs en stödjande kultur där det finns en tillit till att elevernas resultat används i syfte att stödja och utveckla undervisningen och att en enskild skolas resultat ses i ljuset av dess förutsättningar. En förutsättning är då en strukturerad dialog som skapar gemensam förståelse för skolans utvecklingsbehov och för vilka prioriteringar som behöver göras för att stödja barnens lärande.

Uttryckt med andra ord kan man säga att utgångspunkten för kvalitetsarbetet ska vara den enskilda skolans egna upplevda kvalitetsbrister och vad skolan behöver för att komma till rätta med dessa. Vi tror att en tydlig satsning på ett utvecklat kvalitetsarbete kräver att det finns en kvalitetsorganisation med ett tydligt uppdrag givet av den ansvariga nämnden.

Styrning och ledning. Tillit till rektorers, lärares och elevhälsans professionella kompetens och en insikt i att förvaltningens organisation och styrelse är underordnad den enskilda skolans betydelse för barnens lärande.

Vi tror att den nya skolorganisationen ska ha färre chefsled än i dag. Resurser för skolornas ledning och utveckling ska ligga så nära rektor och lärare som möjligt. Skolutveckling sker på skolorna inte på en centralt organiserad utvecklingsavdelning.

Arbetsmiljö. En viktig förutsättning för bättre skolresultat är en god arbetsmiljö för alla i skolan och där möjligheter finns för ett nära ledarskap och rimlig arbetsbelastning för rektor, lärare och elevhälsans personal. Arbetsmiljöfrågorna måste prioriteras och ges resurser så att rektorerna på allvar ska kunna ta ansvar för sina arbetsmiljöuppgifter.

Vi tror att resurser behöver frigöras för att komma till rätta med bland annat de arbetsmiljöbrister som Arbetsmiljöverket påpekat vid ett antal tillfällen. En slimmad organisation ovanför skolnivån skulle kunna ge ”nya” resurser till den direkta skolverksamheten.

Kvalitetssäkrade beslut. Den nya nämnden ställs inför många viktiga beslut som alla ska syfta till att stödja barns lärande och resultat. Skolutredningen pekar bland annat på att få ett gemensamt fokus i hela organisationen på ett begränsat antal områden som alla bedöms som centrala för att öka elevernas resultat. Ett sådant område kan vara barns läsande.

Vi tror att skolnämndens beslut skulle kunna kvalitetssäkras genom att skapa en fristående expertgrupp som har till uppgift att stödja skolnämnden i avgörande frågor. Ett ”lagråd” som yttrar sig inför beslut i nämnden. I expertgruppen borde kvalificerad kompetens från universitetet ingå med kunskaper i pedagogik, organisationsutveckling samt kvalitetsutveckling.

Delaktighet. En god kommunikation mellan huvudnivåns politiker, tjänstemän, rektor, lärare och elevhälsans personal skapar tillit och förståelse för varandras roller och kan bli en framgångsfaktor för barnens lärande. Det är viktigt att alla berörda av den nya skolnämnden görs delaktiga i hur organisationen ska byggas upp och hur resurserna ska fördelas. Det sistnämnda är en erfarenhet från Malmö stad som nyligen genomgått samma förändringsprocess som Göteborg nu står inför.

Gunnar Valinder

ordförande LR, Göteborg

Torbjörn Broomé

ordförande Sveriges Skolledarförbund, Göteborg

Pia Björking-Petersson

ordförande Akademikerförbundet SSR, Göteborg

Gunnar Sasse

kommunombud Jusek, Göteborg