Västlänken förutsätts minska miljöbelastningen. Med ökad tågpendling följer minskat bilåkande vilket ger lägre utsläpp av växthusgasen koldioxid, CO2.
Utsläppen i byggfasen har då inte tagits med i beräkningen. Bara utsläppen från tillverkning av betong och armeringsjärn till tunneln kommer att ge högre växthusutsläpp än hela den antagna minskningen av bilarnas utsläpp från länkens start 2028 till 2050. Därefter skall enligt Sveriges klimatåtagande bilparken vara fossilfri och då uteblir klimatnyttan. Lägg till att bilismens utsläpp successivt minskar under tiden.
Förutom att Västlänken skapar utsläpp genom omfattande transporter av lera och berg, kommer tillverkningen av betong och armeringsjärn att orsaka utsläpp av cirka 350000 ton koldioxid. Detta skall jämföras med en ackumulerad klimatnytta på cirka 80000 ton som själva Västlänken antas ge. Västlänken kommer alltså aldrig att ge någon nettominskning av CO2-utsläpp!
För de mer lönsamma länkalternativen Västlänk 2021 och Förstärkningsalternativet är CO2-utsläppen jämförelsevis obetydliga, medan full nytta kan nås från 2021.
Västlänken, en tunnel under Göteborg via Haga och Korsvägen, är inte bara ohyggligt dyr och sen, utan är med sin nettoökning av utsläpp av växthusgaser även en betydande miljöbov.
Fakta: Vid tillverkning av ett ton cement genereras mer än 700 kg CO2. Cementindustrin står för 4–5 procent av världens koldioxidutsläpp (Cementindustrierna).
Kurt G Larsson
Civilingenjör