Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Migrationsöverdomstolen måste klargöra hur värdering av den sökandes trovärdighet ska gå till, skriver debattörerna. Bild: Stina Stjernkvist/TT
Migrationsöverdomstolen måste klargöra hur värdering av den sökandes trovärdighet ska gå till, skriver debattörerna. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Utvisningsivern slår hårt mot hbtqi-personer som söker asyl

Ett stort antal asylansökningar från hbtqi-personer avslås i Sverige. Detta beror på vissa krav som ställs till de här sökandena. De här kraven bryter dock mot lagar och regler. Sättet att pröva asylansökningar från den här redan utsatta gruppen är allt annat än rättssäkert, skriver Barney Fyman och Stina Nilss.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi vill belysa hur svenska migrationsmyndigheter bryter mot sina egna rättsliga ställningstaganden, FN:s riktlinjer, EU-domstolens praxis och utlänningslagens förarbeten. Hur är det möjligt att svenska myndigheter bryter mot lagar och regler?

Tystnaden kring alla som skickas till död eller ett liv i förtryck är i princip total. Personer med en normbrytande sexuell läggning eller könsidentitet förväntas kunna bevisa sina innersta känslor i ett system som i dag syftar till att söka anledningar att utvisa snarare än pröva skäl för asyl.

Med flykting avses en utlänning som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av i detta fall sexuell läggning och inte kan räkna med skydd från hemlandets myndigheter. Flyktingar har som regel rätt till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen. Hbtqi-personer som flyr länder där de utsätts för förtryck ska därför beviljas uppehållstillstånd.

Ingen rättssäker prövningsmetod

På grund av vissa krav som har utvecklats i praxis, alltså inte stiftas av riksdagen, avslås ett stort antal hbtqi-asylansökningar. Detta trots att de här personerna kommer från länder där normbrytande sexuella relationer och könsidentiteter straffas enligt lag samt där privatpersoner utövar, inte sällan dödligt, våld med myndigheternas goda minnen. Det är dags att detta icke lagreglerade sätt att pröva asylansökningar från hbtqi-personer upphör och ersätts av en rättssäker metod.

Sökanden i migrationsärenden har bevisbördan att visa att hen tillhör en grupp som skyddas av den otvivelaktiga asylrätten. Sökanden ska göra sin sexuella läggning sannolik och beviskravet är mycket lägre än för till exempel brottmål, där beviskravet för fällande dom är att den tilltalades ansvar är ställt bortom allt rimligt tvivel. Migrationsverket och domstolarna får inte kräva att de är helt övertygade om sökandens sexuella läggning. Det räcker att de anser det troligt, möjligt, att det kan vara så.

Oftast är det den sökandes berättelse som är det enda bevis som ligger till grund för prövningen. Därför är den sökandes trovärdighet avgörande. Såväl allmänna domstolar som förvaltningsdomstolar följer vissa riktlinjer för bedömning av en persons trovärdighet. Domstolar kommenterar ofta kring om berättelsen anses självupplevd och detaljrik. Dessa kriterier talar för en trovärdig berättelse.

Västerländskt synsätt

Migrationsmyndigheter har dock lagt till några ytterligare krav som ställs vid hbtqi-personers asylansökningar.

• Har sökanden redogjort för en djup, inre känsloprocess som ledde fram till insikten om hens sexuella läggning?

• Har sökanden redogjort för vissa specifika känslor, tankar och reflektioner?

Migrationsmyndigheter förväntar sig att alla människor på ett specifikt sätt kan beskriva en linjär inre process som utgår från en västerländsk förståelse av sexualitet och kön. Dessa förväntningar saknar stöd i FN:s riktlinjer, EU-domstolens praxis och utlänningslagens förarbeten.

Barney Fyman Bild: Marcus Schoenherr
Barney Fyman Bild: Marcus Schoenherr

Det är illa nog att migrationsmyndigheter i Sverige 2022 självmant ställer krav som saknar stöd i lagen. Ännu värre är migrationsmyndigheternas förväntningar om att redogörelsen för den inre känsloprocess samt personens tankar och reflektioner ska uttryckas på ett visst sätt. Hbtqi-personer, som andra personer, uttrycker sig på olika sätt.

Utredaren och domaren ställer samma fråga flera gånger eftersom den sökandes ordval inte motsvarar utredarens eller domarens förväntade svar, detta är i sig att bryta mot egna rättsliga ställningstaganden och riktlinjer inom asylrätt. Trots att sökanden har redogjort för tankar och reflektioner, skrivs i domar att de inte har gjort det. Inte sällan för att möjligheten för den asylsökande att yttra sig inte getts.

Ser till rätten att söka asyl

Migrationsöverdomstolen måste klargöra hur värdering av den sökandes trovärdighet ska gå till samt fastställa att det inte finns någon magisk fras eller magiska ord som godtas som en adekvat reflektion.

Vi som skriver denna debattartikel har ingen anledning att göra det annat än att vi förfäras över att människor som tidigare i livet mött hat, hot, våld, förtryck och i många fall sett sina samkönade partners mördas, oftare och oftare får avslag på sina välgrundade asylansökningar i Sverige.

Det är illa nog att migrationsmyndigheter i Sverige 2022 självmant ställer krav som saknar stöd i lagen

Att vi gång på gång ser personer skickas till ett liv kantat av våld, att tvingas räkna fler och fler personer som uppges tagit sitt liv eller blivit mördade efter utvisning från Sverige – här måste vi agera! Om inte med en öppnare migrationslagstiftning så i alla fall med en lagstiftning som följer FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, ser till den absoluta rätten att söka asyl och tillämpar rätt metoder i utredningar.

Barney Fyman, advokat

Stina Nilss, ordförande RFSL Sjuhärad

LÄS OCKSÅ: Här är Pride en kamp för livet

LÄS OCKSÅ: Göteborg King Cricket Club är ett ljus i mörkret för afghanska flyktingar

LÄS OCKSÅ: Göteborg – bögknackarstaden som blev hbtq-certifierad