År 2045 ska nettoutsläppen av växthusgaser vara noll. År 2030 ska utsläppen från inrikes transporter vara 70 procent lägre än år 2010. Dessutom är målet att ha ett helt förnybart energisystem år 2040. Det är högt uppsatta, men väl behövliga mål. Men såväl riksdag som regering glömmer en viktig detalj när man fastställer sina politiska planer för hur vi ska nå dessa mål. Vem är det som ska göra jobbet? Utbildningspolitik måste bli en del av regeringens klimatstrategi.
I rapporten Kompetensbristens klimatkonsekvenser som Installatörsföretagen lanserar i dag visar vi installationsbranschens roll i klimatomställningen – och hur Sverige kan komma att missa målen om inte den skriande kompetensbristen åtgärdas. Branschen har sedan länge haft mycket svårt att hitta den arbetskraft som behövs. Enligt våra beräkningar skulle branschen kunna anställa över 17 000 personer med rätt kompetens – här och nu. Var fjärde person saknas.
Får direkta klimateffekter
Branschens akuta kompetensbrist får direkta klimateffekter. Installatörer är nödvändiga för att åstadkomma den energi- och klimattransformation som behövs. Förutsättningarna för att nå målen bygger i mycket hög grad på kraftigt minskade utsläpp från industrin och från inrikes transporter. Det bygger i sin tur på elektrifiering och energieffektivisering. Till exempel behöver fordonsflottan bytas ut och bli eldriven, och stålindustrin behöver byta ut sin masugnsprocess mot den vätgasprocess som nu utvecklas. Omvandlingen kommer dessutom att sätta press på elförsörjningen i landet. De processer som nämns ovan kräver ökad elanvändning. Sverige behöver därför producera mer grön el samtidigt som energianvändningen effektiviseras.
Förutsättningarna för att nå målen bygger i mycket hög grad på kraftigt minskade utsläpp från industrin och från inrikes transporter
Många av de tekniker som krävs för att elektrifiera industriella processer och fordonsflottan samt för att göra den energieffektivisering som krävs, finns redan. Den stora utmaningen är i stället att förstå och utveckla teknikerna samt planera och utföra arbetet. Därför ökar behovet av kompetens inom installationsbranschen.
Omställningen av fordonsflottan är ett tydligt exempel på installatörernas klimatnytta. Framväxten av elbilar kräver ny infrastruktur: översiktliga beräkningar tyder på att det kommer att behövas uppemot 2,5 miljoner laddstolpar i Sverige år 2030. Det kan spara 7,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande 14 procent av Sveriges totala utsläpp år 2017. Men installationstakten av laddstolpar är för på tok för låg.
Ett annat exempel är installationer av solceller som år 2040 kan spara uppemot 9 miljoner ton koldioxidekvivalenter – vilket är lika mycket som om halva Sveriges befolkning skulle flyga till Asien varje år. Det skulle kräva en kraftig utbyggnad och många fler installatörer som kan genomföra den.
I våra befintliga bostäder och fastigheter finns stora möjligheter att effektivisera energianvändningen. Bland annat finns det en studie som visar att det med relativt enkla medel är möjligt med mer än 50 procents energieffektivisering. Vi vet att 800 000 av våra befintliga lägenheter behöver renoveras och här finns en enorm potential. Men, trots att många energieffektiviseringsåtgärder är kostnadseffektiva och relativt snabbt blir lönsamma, genomförs de inte i den utsträckning som behövs. Ett stort skäl till detta är brist på kompetens och företag som kan utföra jobbet.
Kompetensförsörjningen nämns överhuvudtaget inte i regeringens klimatstrategi
Utöver energieffektivisering behöver också mer el produceras och nya energiresurser anslutas till våra stamnät. Det kräver många fler elektriker och ingenjörer med kunskap om elkraftinstallation. Men det finns knappt några utbildningar inom området.
Kan ersätta smutsig kolkraft
Regeringen har ambitiösa mål och har identifierat dessa processer som fundamentala för omställningen. Om vi i tillräcklig utsträckning kan bygga ut elproduktionen i Sverige så kan vi exportera mer el till våra grannländer – vilket kan ersätta deras smutsiga kolkraft. Sverige kan bli norra Europas gröna batteri, men regeringen har ännu inte identifierat att kompetensförsörjningen är helt vital för att åstadkomma detta.
Kompetensförsörjningen nämns överhuvudtaget inte i regeringens klimatstrategi. Några av våra förslag för en bättre kompetensförsörjning handlar om att:
* Arbeta för kvalitetssäkrad yrkesutbildning så att småföretagen ska våga anställa.
* Öronmärka medel till yrkesvuxutbildning inom samhällsbyggnad samt att genomföra vuxutredningens (SOU 2018:71) förslag till yrkesväxling för att möjliggöra för vuxna som vill byta till vår bransch.
* Möjliggöra för företagen att ta emot företagslärlingar genom ett kompetensavdrag.
* Permanenta samhällsviktiga utbildningar inom yrkeshögskolan samt gör yh-utbildningarna mer flexibla genom mer distans- och korta utbildningar.
* Se till att högskolebehörigheten ingår i yrkesprogrammen på gymnasiet.
Utan bättre tillgång till installatörer med spetskompetens så riskerar regeringens hela klimatpolitik och deras direkta satsningar på solceller, laddinfrastruktur och energieffektivisering av bostäder att gå om intet. Utbildningspolitik måste bli en del av regeringens klimatstrategi.
Ola Månsson
vd Installatörsföretagen
Amanda Rafter Ekenman
chef kompetensförsörjning, Installatörsföretagen