Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Upp till kamp emot antisemitismen

Vi kan inte stillatigande se på när nazisterna återigen kommer att marschera på Kungälvs gator den första maj, skriver biskop Susanne Rappmann och Christer Mattsson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Susanne Rappmann, biskop, och Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet..

Det är ett faktum att det sista nazistmötet i Sverige innan Andra världskrigets slut genomfördes i Kungälv den första maj 1945, en vecka innan krigsslutet. Det var inte det första nazistmötet och som vi alla vet inte heller det sista. 74 år senare marscherar åter nazisterna i Kungälv på F örsta maj vilket är en påminnelse om att Kungälvs förflutna är en del av vår samtid.

Kungälv är inte ensamt om detta utan nazistisk mobilisering äger till stor del rum på platser som de av tradition varit starka på olika sätt. I Kungälv fanns det ett särskilt tydligt samband mellan kyrkan och de nazistiska grupperingarna före och under Andra världskriget.

Det finns ett särskilt ansvar hos Kungälv och kyrkan att ta till sig av denna historia och verka för en samtid och framtid utan nazism och hatläror

Som vi uppfattar det finns ett särskilt ansvar hos Kungälv och kyrkan att ta till sig av denna historia och verka för en samtid och framtid utan nazism och hatläror. Detta görs redan på ett bra sätt men mer behövs. Till exempel arrangerar Svenska kyrkan i Kungälv och Ytterby den Första maj i år en samling i Kungälv för demokratin och allas lika värde.

Mot denna bakgrund är det självklart att vi, Svenska kyrkan och Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, inte stillatigande kan se på när nazisterna återigen kommer att marschera på Kungälvs gator den Första maj.

Antisemitismen vida spridd

Antisemitism är en styggelse som förorsakat oceaner av lidande, inte bara under Förintelsen utan genom två årtusenden av kristen europeisk historia och i vår egen samtid. I dag återfinns antisemitismen inte bara bland nazisterna utan är en nödvändig ideologisk utgångspunkt bland den våldsbejakande vänsterextremismen och den militanta islamistiska extremismen. Samtidigt är antisemitiska föreställningar djupt förankrade i betydligt bredare grupper i samhället än de vålds- extremistiska. Historien har lärt oss att hatpropaganda och våldshets brukar börja med judar, men det slutar aldrig där.

Vidare vill vi också konstatera att det finns bra och fungerande arbete för att motverka detta. Ingen av dem som är nazister i Kungälv i dag har varit elever i Kungälvs snart 25 åriga arbete som är känt under namnet Toleransprojektet. Detta är ett otvetydigt exempel på att långsiktigt arbete lönar sig men också att långsiktighet är längre än de kommande två åren.

Temadagar räcker inte

Att förebygga radikalisering, oavsett till vilken grupp, kräver ett strukturerat arbete som sträcker sig över årtionden. Antisemitismens historia i Europa mäts i millennier och då kan åtgärderna inte reduceras till temadagar och kvartalsprojekt.

Dock, när nazisterna intar våra gator måste vi ställa oss upp, det är mer än en manifestation det är en berättelse om vilket Kungälv som är det äkta svenska och kristna Kungälv.

Susanne Rappmann

biskop i Göteborgs stift

Christer Mattsson

föreståndare Segerstedtinstitutet och forskare