Under 2017 har byggandet nått rekordnivåer i Sverige, om man bortser från några år under miljonprogrammets dagar på 1960-talet. Över 70 000 nya bostäder kommer att ha färdigställts innan året är slut. Trots detta har många grupper svårt att efterfråga en bostad som är anpassad efter de egna behoven. En av de grupper som har det svårast att etablera sig på bostadsmarknaden är unga vuxna. Totalt är 213 000 unga vuxna ofrivilligt hemmaboende i Sverige, 24 100 av dessa finns i Göteborg enligt Hyresgästföreningen.
Bristen på bostäder som unga har möjlighet att efterfråga drabbar inte bara dem som vill ta klivet ut i vuxenvärlden, det hämmar också tillväxten och regionens konkurrenskraft. Politiker, bostadssektorns parter och bankerna måste nu hjälpas åt och tänka nytt för att lösa situationen. Det är svårt att bli självständig om man inte kan få tag på en egen bostad.
Kötiden tio år
I Göteborg är kön till en hyreslägenhet runt tio år och att köpa sin bostad har blivit allt mer komplicerad för en ung person med lägre inkomster. Även om personen ifråga egentligen klarar månadskostnaden för att köpa sitt boende finns flera barriärer till bostadsmarknaden, till exempel kontantinsatsen på minst 15 procent kombinerat med kraven på amortering. För många återstår att hyra i andra hand för att ha någonstans att bo, vilket ofta betyder en hög hyra och mycket osäkra villkor. Den som redan har en svår situation får med andra ord också de sämsta villkoren.
Hur ska boendesituationen för unga vuxna kunna lösas? Det är ingen lätt sak med tanke på att förutsättningarna på bostadsmarknaden styrs av en mängd olika parametrar. Priserna för byggbar mark, regelverk som plan- och bygglagen, reglerna för finansiering både i ”byggledet” och för den enskilde privatpersonen är några exempel. Därtill finns tre dominerande upplåtelseformer, hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt.
Spännande projekt
I Göteborg pågår sedan en tid ett både spännande och utmanande projekt som syftar till att skapa bostäder för unga vuxna med kooperativ hyresrätt som upplåtelseform. Sammanlagt handlar det om 250 nya lägenheter vid Lindholmshamnen som politiken möjliggör att byggas för ungdomar i åldern 18-30 år. Kooperativ hyresrätt kan beskrivas som en blandform mellan hyresrätt och bostadsrätt. Det innebär bland annat stort inflytande över det egna boendet och gemensamt ansvar för fastigheten men till en betydligt lägre insats än för en vanlig bostadsrätt.
Den största skillnaden ligger i att den boende inte hyr av ett bostadsbolag, i stället ägs fastigheten av en kooperativ förening, med de boende som medlemmar. Den boende betalar en insats i samband med inflyttning och sedan hyra varje månad. Till skillnad från en bostadsrätt kan nyttjanderätten inte köpas eller säljas till marknadspris, i stället får den boende tillbaka insatsen vid flytt. Insatserna är en del av finansieringen till föreningen.
Ska ett projekt som det i Lindholmshamnen kunna genomföras krävs även politiskt mod. Till exempel kan kommunen genom vår markpolitik ha modet att markanvisa och prissätta marken efter våra politiska ambitioner. Om insatsnivån för unga vuxna i en kooperativ hyresrättsförening skall bli rimlig så krävs det att produktionen är kostnadseffektiv. Bankerna måste våga göra sin riskbedömning på ett nytt sätt och skapa låneprodukter även för denna upplåtelseform. Det krävs också djärva byggaktörer som har både mod och långsiktig styrka att bana väg för nya satsningar och inte minst; lyssnar på de unga vuxna angående hur de vill att deras kommande boende ska utformas.
Arbeta tillsammans
För att vi på allvar ska kunna förbättra boendesituationen för unga vuxna behöver vi arbeta tillsammans med dessa frågor:
1. Kommuner skall politiskt verka för att unga vuxna ska kunna bo och flytta till alla kommuner. Kommuners kommunala bolag och förvaltningar ska möjliggöra politikens ambitioner.
2. Byggaktörerna måste bygga för människor med vanliga plånböcker. Alltför länge har det byggts för ensidigt. Ska vi klara detta tillsammans måste aktörerna både satsa mer och ta fram nya boendelösningar för ekonomiskt och socioekonomiskt svaga grupper på bostadsmarknaden.
3. Bankerna har avgörande betydelse om vi ska lyckas med samhällsbygget. Vi behöver en ny modell för bostadsfinansiering och delad risk med staten för att vi skall lyckas. Vi måste också hitta system för att människor med vanliga inkomster kan låna pengar till sitt boende.
Jahja Zeqiraj (S)
ordförande Fastighetsnämnden
Hanna Bernholdsson (MP)
vice ordförande, Fastighetsnämnden
Bobbo Malmström (V)
ledamot och gruppledare, Fastighetsnämnden