Undersköterskor är inga parasiter – höj yrkets status

Förra veckan meddelade regeringen att de slopar värnskatten för de allra rikaste i Sverige. Samtidigt tjänar landets undersköterskor undermåliga summor och allt färre söker sig till yrket. Läget är akut. Det är så allvarligt att många av våra gamla och sjuka i framtiden riskerar att stå utan den hjälp de behöver, skriver Andreas Magnusson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

I en intervju med tidningen Expressen uttalade sig en undersköterska angående regeringens beslut att slopa värnskatten. Hon sa där att hon tycker att de som tjänar mer också kan betala mer i skatt. Före detta moderata Riksdagsmannen Gunnar Axén upprördes av hennes svar och skrev följande på Twitter:

”Den egoistiska parasiten till undersköterska som uttalar sig borde skämmas. Ingen har rätt att sko sig på någon annans arbete.”

Det är talande för vår tid att en man, som sedan han lämnade riksdagen 2015 har levt på bidrag i form av inkomstgaranti på 54 540 kronor i månaden, påstår att en undersköterska skor sig på andras arbete.

ANNONS

Medelinkomsten för undersköterskor i Sverige ligger på 25 896 kronor. Gunnar Axén tjänar alltså mer än dubbelt så mycket utan att arbeta.

Medelinkomsten för undersköterskor i Sverige ligger på 25 896 kronor. Gunnar Axén tjänar alltså mer än dubbelt så mycket utan att arbeta. Många av oss tycker att det är fel och skulle till och med påstå att undersköterskor gör betydligt större samhällsnytta än före detta politiker.

Stort framtida problem

Det är till och med så att bristen på undersköterskor är ett stort problem. Enligt SCB:s beräkningar kommer det att saknas 161 000 undersköterskor i Sverige till år 2035. Läget är akut. Det är så allvarligt att många av våra gamla och sjuka i framtiden riskerar att stå utan den hjälp de behöver.

Det är därför extra oroande att just vård- och omsorgsprogrammet, som utbildar framtidens undersköterskor, är det gymnasieprogram som tappar mest i popularitet av alla. Jämfört med förra året var det hela 14 procent färre sökande i hela landet.

Katrinelundsgymnasiet i Göteborg är Sveriges största vård- och omsorgsutbildare. Den verksamhet som bedrivs är navet för hela nyrekryteringen av undersköterskor i Göteborgsområdet.

Om vi ska kunna locka fler elever till att utbilda sig till undersköterskor så krävs det förutom god utbildning också rejäla lönehöjningar och rimliga arbetsvillkor

Katrinelundsgymnasiet har lyckats lite bättre än vad man har gjort på andra platser med att bevara utbildningens popularitet, men i år har det varit ett minskat söktryck trots att verksamheten bedrivs på en populär skola och har hög måluppfyllelse. Det är bra att man i Göteborgs kommun har satsat på den här utbildningen och att man i många år har förstått hur viktigt det är att inte äventyra verksamheten genom kortsiktiga ekonomiska beslut som kan minska söktrycket.

ANNONS

Den utbildningsverksamhet som bedrivs för att säkra den framtida tillgången på undersköterskor måste nämligen ha högsta prioritet. Ingen annan gymnasieutbildning är viktigare.

Men det räcker inte. Om vi ska kunna locka fler elever till att utbilda sig till undersköterskor så krävs det förutom god utbildning också rejäla lönehöjningar och rimliga arbetsvillkor. Undersköterska måste bli ett yrke som är attraktivt att söka sig till men också ett yrke som människor väljer att stanna i.

Andreas Magnusson, gymnasielärare vid vård- och omsorgsprogrammet

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS