När vinnarna av 2022 års fredspris annonserades riktades världens blickar mot den viktiga kampen för mänskliga rättigheter och demokrati som förs i våra grannländer i öst. Symboliken att ge fredspriset till Ales Bjaljatski, från den belarusiska organisationen Vjasna, ryska Memorial och ukrainska Center for Civil Liberties, är stor. De tre pristagarna förenas i sitt arbete med att samla in, dokumentera och sprida information om kränkningar av mänskliga rättigheter – ett arbete som kommer att vara avgörande för att nå långsiktig fred och demokrati i regionen. Priset är också en tydlig signal om att deras röster inte får tystna.
Sprida kunskap
Ändå är det precis det som riskerar att bli konsekvensen av regeringens nya biståndspolitik. Nu ska anslaget till informationsverksamhet minska med 87 procent. Anslaget har under åren hjälpt både oss och andra svenska organisationer att sprida kunskap och berätta vad som sker i Ukraina, Belarus och Ryssland. Informationsstödet har varit avgörande för att vi ska kunna ge en röst åt dem som lever och verkar under ofattbar repression. Vårt arbete har inte bara försett svenska journalister och politiker med ovärderliga fakta om människorättsbrott som annars aldrig hade lyfts i Sverige. Det är också mycket viktigt för de människorättsförsvarare som genom oss fått nya plattformar och ingångar till svenska beslutsfattare och en engagerad allmänhet.
Med tanke på att regeringen säger sig vilja prioritera närområdet är beskedet extremt märkligt. Förstår inte biståndsminister Johan Forsell och hans kollegor vikten av att vi hörsammar människorättsförsvarare och demokratiaktivister här när de marginaliseras i sina egna länder? Vi ställer oss också frågande till varför förändringen är så omedelbar. Inser regeringen inte att de slår undan benen på många mindre organisationer som inte har alternativa finansieringskällor? Vi får nu varken tid eller möjlighet att hitta andra lösningar och täcka kostnaderna för verksamheten.
Anslaget har under åren hjälpt både oss och andra svenska organisationer att sprida kunskap och berätta vad som sker i Ukraina, Belarus och Ryssland
Människorättsförsvararna och deras kunskaper är nödvändiga för att vi skall förstå vad som sker och kunna ta informerade beslut och värna om vår säkerhet och demokrati. Medier har sällan tid att fördjupa sig i lokala förhållanden på samma sätt som vi i det civila samhället med våra kontaktnät och vårt långsiktiga engagemang.
Många i väst konstaterar med facit i hand att vi borde lyssnat mer på bland annat det ryska civilsamhället, som länge varnat för vad Putin är kapabel till. Låt oss ta den insikten på allvar. Rösterna i öst får inte tystna.
Malin Fagerberg Wikström, ordförande Östgruppen
Paulina Kluge, tf verksamhetschef Östgruppen