I fjol fattade riksdagen beslut om en ny tobakslag som ska ersätta den gamla och börjar gälla den första juli. Den nya lagen innebär bland annat att rökförbudet utvidgas till att omfatta vissa allmänna platser utomhus – däribland uteserveringar, entréer till rökfria lokaler och andra utrymmen som allmänheten har tillträde till. Det nya rökförbudet gäller inte bara tobaksvaror, utan även elektroniska cigaretter, örtprodukter och andra njutningsmedel som motsvarar rökning – även om det inte innehåller någon tobak.
Vi skriver under på en folkhälsopolitisk inriktning som innebär att det är bra att människor röker i mindre utsträckning – det ligger utom allt rimligt tvivel att rökning medför stora skadliga effekter både för den enskilde individen och samhället som stort. Där har liknande förbud, däribland det som infördes under 90-talet visat på en viktig normerande effekt när rökning flyttat bort från allmänna ytor inomhus på restauranger och kontor.
Vi ser med förvåning på hur det nya regelverket för det utvidgade rökförbudet utformas.
Däremot ser vi med förvåning på hur det nya regelverket för det utvidgade rökförbudet utformas. Inför att det börjar gälla i juli uttrycker nu många företagare, inte minst krögare och butiksägare, en stor osäkerhet och oro för vad som kommer att gälla. Många förstår inte hur de förväntas försäkra sig om att de som näringsidkare inte bryter mot förbudet, och räds de konsekvenser det kan komma att medföra för deras verksamheter.
Enligt en undersökning beställd av Convenience Stores Sweden och genomförd av Dagens opinion visar det sig att osäkerheten är stor hos företagarna kring ett flertal punkter kopplat till de nya reglerna.
Hur långt från affärslokalen sträcker sig till exempel deras ansvar?
Hur ska reglerna efterlevas?
Hur höga kommer eventuella böter bli?
Vilka befogenheter har egentligen butiksägaren när det kommer till att avhysa rökare som överträder förbudet?
De är alla rimliga frågor och farhågor som kräver svar för att osäkerheten ska minska
De är alla rimliga frågor och farhågor som kräver svar för att osäkerheten ska minska. Men det kan samtidigt inte heller krävas av företagen att de ska agera rökpoliser för allmänna ytor de inte rimligtvis har någon direkt kontroll över – såsom trottoaren utanför en uteservering eller en butik. Exempelvis kommer den som säljer tobak, vilket 10 000 handlare i Sverige gör, riskera att bli av med sitt försäljningstillstånd, om någon röker utanför butiken.
I god tid inför att det nya regelverket träder i kraft kräver vi därför:
* Att sanktionsavgifter kopplade till överträdelser inte ska drabba näringsidkaren utan den som överträder förbudet.
* Att näringsidkares ansvar för efterlevnad av de nya reglerna begränsas till skyltning och borttagande av askkoppar.
* Att näringsidkarens ansvar för regel- efterlevnad begränsas till den mark som arrenderas. Entréer och trottoarer utanför butiker och restauranger ska vara kommunens ansvar.
* Att lagstiftare och länsstyrelser tillhandahåller tydliga och transparenta direktiv för hur implementeringen av lagen ska gå till – i stället för att som i dag uppmana allmänhet och näringsidkare att bli rökpoliser.
Företagare riskerar att drabbas av sanktioner för saker de inte rimligen kan förväntas kontrollera. Det är oacceptabelt.
Med det utökade rökförbudet som börjar gälla första juli har vi återigen ett exempel på hur nya lagar och regler stiftas utan någon ordentlig konsekvensanalys av hur de påverkar näringsidkare. Företagare riskerar att drabbas av sanktioner för saker de inte rimligen kan förväntas kontrollera. Det är oacceptabelt. Myndigheterna måste agera för att säkerställa att företagare även fortsättningsvis kan fokusera på sina verksamheter – och inte tvinga dem att bli rökpoliser.
Günther Mårder
vd Företagarna
Bengt Hedlund
vd Convenience Srores Sweden