Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

#Metoo har visat på en verklighet som ingen längre kan förneka. Det finns ett före och ett efter. De historier som så modigt har delats måste leda till en bestående förändring, skriver Lena Ag. Bild: Pressbild, Fredrik Sandberg

Två år sedan #metoo – dags att rikta insatser till unga män

I dag har två år gått sedan det första me too-uppropet. Berättelserna vittnar fortfarande, med stor tydlighet, om att det finns mycket kvar att göra för att förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och sexuellt våld, skriver Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

”Om du har blivit sexuellt trakasserad eller angripen, skriv ’me too’ som ett svar på den här tweeten.”

Så skrev skådespelerskan Alyssa Milano den 15 oktober 2017. Uppropet blev starten för en unik, historisk händelse där kvinnor över hela världen använde människorättsaktivisten Tarana Burkes begrepp ”me too” när de berättade om sina erfarenheter av sexuella trakasserier. Bransch efter bransch och grupp efter grupp trädde fram med ett ”jag också”. Omfattningen av övergreppen som samhället under lång tid hade blundat för chockade många. Åtminstone många män.

Unga kvinnor drabbas oftast

I dag har två år gått sedan detta första me too-upprop. Berättelserna vittnar fortfarande, med stor tydlighet, om att det finns mycket kvar att göra för att förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och sexuellt våld. Vi på Jämställdhetsmyndigheten har efter #metoo arbetat på uppdrag av regeringen med att samla och sprida kunskap. I år har vi särskilt fokuserat på barns och ungas situation. Den kunskap och statistik vi har samlat visar att gruppen flickor i övre tonåren och unga kvinnor i tjugoårsåldern är överrepresenterade bland de som utsätts för sexualbrott och sexuella trakasserier i arbetslivet, i skolan och på internet.

Flickor i övre tonåren och unga kvinnor i tjugoårsåldern är överrepresenterade bland de som utsätts för sexualbrott och sexuella trakasserier i arbetslivet, i skolan och på internet

Mönstret är tydligt i alla undersökningar. Den nationella trygghetsundersökningen visar att kvinnor mellan 20 och 24 år är överrepresenterade när det gäller utsatthet för sexualbrott (35 procent). Folkhälsomyndighetens senaste befolkningsstudie säger att mer än hälften – 57 procent – av kvinnorna mellan 16 och 29 år någon gång har utsatts för sexuella trakasserier. Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning om människors arbetsmiljö hade 30 procent i samma grupp varit utsatta för sexuella trakasserier på sitt arbete bara under det senaste året. I en undersökning av Friends rapporteras att 18 procent av tjejerna har blivit utsatta för sexuella trakasserier på nätet.

Krävs insatser mot mäns våld

När vi tittar på vilka som utövar sexuella trakasserier i skolan, arbetslivet och på fritiden är det främst pojkar och män. Därför är en klar slutsats av vårt arbete att insatserna i högre grad behöver riktas mot målgruppen pojkar och unga män. Det betyder inte att vi påstår att alla män skulle göra sig skyldiga till sexuella trakasserier. Det betyder inte heller att vi nonchalerar de fall då kvinnor utövar sexuella trakasserier. Det är däremot tydligt att det är så vi mest effektivt arbetar för att ingen ska utsättas för sexuella trakasserier.

Det är en klar slutsats av vårt arbete att insatserna i högre grad behöver riktas mot målgruppen pojkar och unga män. Det betyder inte att vi påstår att alla män skulle göra sig skyldiga till sexuella trakasserier.

Fler insatser behöver riktas till de som utövar sexuella trakasserier och sexuellt våld. Mot bakgrund av den kunskap som finns är det viktigt att visa att sexuella trakasserier är en del av mäns våld mot kvinnor.

Sverige har en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Den går bland annat ut på att förhindra att våld och kränkningar uppstår och att våld upprepas. För att detta ska bli verklighet krävs ett större engagemang och involvering av män och pojkar. Vi behöver göra upp med normer som rättfärdigar kränkningar. Hit hör hedersrelaterat våld och förtryck, men också exempelvis tafsande och kränkande kommentarer.

Vi behöver göra upp med normer som rättfärdigar kränkningar

Förekomsten av sexuella trakasserier, sexuellt våld och andra övergrepp är ett tecken på hur bristande jämställdheten är i vårt samhälle. Konsekvenserna av att vara utsatt påverkar välmående och är inte bara en jämställdhetsfråga utan också en viktig folkhälsofråga. Vår starka rekommendation är att öka satsningar på förebyggande insatser som är riktade till pojkar och unga män.

#Metoo har visat på en verklighet som ingen längre kan förneka. Det finns ett före och ett efter. De historier som så modigt har delats måste leda till en bestående förändring.

Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten