Turistbranschens svåra kris kräver förlängda stödåtgärder

Turismen upphörde nästan helt under större delen av 2020 och återhämtningen kommer sannolikt att bli långsam eftersom destinationer och intressenter inom turistindustrin försöker anpassa sig till en ny situation efter pandemin.

För närvarande vet ingen vad framtiden kommer att medföra för turismen. Vissa människor känner att resandet kommer att förändras i grunden när krisen är över. Många har uttryckt en tanke om att vi ska gå över till en mer hållbar typ av turism. Andra anser dock att när krisen slutar kommer det att bli en snabb återhämtning av turismen och den kommer att agera som vanligt igen.

Dystra budskap

UNWTO: s, FN:s Världsturistorganisation, expertpanel förutspår en återhämtning i internationell turism 2021, mestadels under tredje kvartalet 2021. Cirka 20 procent av experterna tror dock att återhämtningen kan inträffa först 2022. Resebegränsningar ses som den viktigaste barriären som står i vägen för återhämtningen av internationell turism. WHO, Världshälsoorganisationen, har ett än dystrare perspektiv där man förutspår att covid-19 har besegrats först 2023.

Besöksindustrin lider svårt under pandemin med nedlagda företag, arbetslöshet och branschbyte hos arbetskraften och med kompetensflykt som konsekvens. Vilket leder till en svårare och långsammare återhämtning när väl covid-19 har besegrats.

Räcker inte långt

Majoriteten av företagen inom besöksindustrin är små företag och drivs ofta som enskild firma och dessa företag har ingen eller liten chans att få del av regeringens stödpaket. I de senaste regeringsbesluten har företag som drivs som enskild firma fått rätt att söka stöd, dock högst 120 000 kr. Detta hjälper inte särskilt långt då man har fasta kostnader som kan vara tämligen stora. Exempelvis en camping som kontinuerligt plöjer ner ganska mycket pengar varje år för att kunna vara i framkanten för att kunna behålla och locka nya gäster till sin camping varje år. Många gånger har man lånat på sin egen villa för att få loss pengar för utveckling av sitt företag.

Som lök på laxen så visar det sig att länsstyrelserna, vilka ska administrera stödet, inte riktigt vet hur de ska hantera detta. Man har i många fall inte ens börjat rekrytera handläggare för uppgiften. Så medan gräset gror dör kon.

Stor oro

Dessa småföretagare kämpar för sin överlevnad i den dåligt hanterade pandemin. Sverige har omkring 25 000 små och medelstora företag, vilka har en stor försäljning till inresta besökare. Turistföretag som enligt Tillväxtverket sysselsatte drygt 172 000 under 2018.

Oron bland landets krögare är stor med den ökande smittspridning, stängda uteserveringar och förlängda restriktioner. Hösten har varit tuff med hårda restriktioner, därefter lättnader och återigen nedstängningar, det är en mörk tid för alla inom besöksindustrin.

Sverige hade inte behövt vara i den prekära situationen idag med 8 985 döda i covid-19 om regeringen och dess myndigheter tidigare hade gjort en mer korrekt bedömning av pandemin.

Hur kan det komma sig att våra grannländer utförde en total nedstängning och därigenom fick färre döda i covid-19 jämfört med Sverige?

Inte särskilt lyckad

Vid en av de första pressträffarna i mars då pandemin slagit till med full kraft hävdade Folkhälsomyndighetens representant på en fråga från en journalist varför Sverige inte hade stängt ner på samma sätt som våra grannländer och får till svar ungefär så här: då kan vi inte se vilka åtgärder som är effektiva eller fungerar.

Statsepidemiolog Anders Tegnell var intervjuad i BBC:s program HARDtalk den 19 maj och efter ett antal tuffa frågor från intervjuaren så medgav Tegnell att den svenska covid-19 strategin inte var särskilt lyckad. Detta erkännande satt långt inne.

På grund av en mindre väl genomtänkt strategi från Folkhälsomyndigheten kan man befara att svensk turism- och besöksnäring kommer att få en långsammare återhämtning i jämförelse med våra internationella konkurrenter. Detta leder troligen till sämre lönsamhet och färre arbetstillfällen. Svensk besöksindustri kommer sannolikt uppnå 2019 års nivå först om 2 till 3 år. Detta trots den just inledda vaccineringen mot covid-19.

På grund av en mindre väl genomtänkt strategi från Folkhälsomyndigheten kan man befara att svensk turism- och besöksnäring kommer att få en långsammare återhämtning i jämförelse med våra internationella konkurrenter

En förlängning av omställningsstödet är en nödvändighet och det måste vara minst fram till sommaren 2022 och detsamma gäller även för permitteringsstödet.

Detta på grund av svensk besöksnärings långsammare återhämtning jämfört med våra utländska konkurrenter allt beroende på FHM:s felaktiga val av strategi för covid-19. Det som borde ha gjorts för sex månader sedan måste göras nu och det snabbt.

Anders Steene, Docent Turismvetenskap, Södertörns högskola, Bitr. Professor Turismvetenskap, Strömstad akademi