Rut-reformen är en central jämställdhetsreform som skapat många nya arbetstillfällen, framförallt för kvinnor som står långt från arbetsmarknaden. Utökandet till att också omfatta säkerhetstjänster är dock dålig politik som riskerar att befästa socioekonomiska skillnader. Liberala kvinnor vill värna rut-reformen och säger därför nej till trygghets-rut. Vi uppmanar Liberalernas landsmöte i slutet av november att fatta beslut om att arbeta för ett avskaffande.
Sedan rut-avdraget infördes 2007 av dåvarande Alliansregeringen har det skapat tusentals jobb. Inom ramen för januariavtalet har det breddats till att omfatta säkerhetstjänster, så kallad trygghets-rut. Det innebär att privatpersoner får skattereduktion för till exempel tillsyn av hemmet vid semester.
Viktig integrationsmotor
Rut-tjänsterna har varit en viktig integrationsmotor och gett många som kommit till Sverige möjlighet till en fot in på arbetsmarknaden. Enligt SCB var 49 procent av de kvinnor som år 2017 drev företag inom rut-sektorn utrikes födda. Av anställda i rut-företag var 63 procent kvinnor.
Ett annat argument för rut-avdragets inrättande var att underlätta för män och kvinnor att kombinera arbetsliv och familjeliv på lika villkor. Enligt Skatteverket utnyttjar kvinnor rut-avdraget i högre utsträckning än män och det finns ett positivt samband mellan antalet timmar köpta hushållstjänster och kvinnors arbetsinkomster. Ytterligare ett argument har varit att göra svarta jobb vita för att minska fusk, öka skatteintäkter och ge rättvisa villkor åt utföraren.
Vi kan inte se hur att rycka i dörren eller vattna blommor skapar särskilt många jobb.
Trygghets-rut kännetecknas inte av dessa positiva effekter. Vi kan inte se hur att rycka i dörren eller vattna blommor skapar särskilt många jobb. Mer avancerade uppgifter innebär trösklar som auktorisationskrav, utbildning och krav på B-körkort - knappast enkla jobb med låg tröskel till arbetsmarknaden.
Satsningar på bred front
Satsningar på ökad trygghet i Sverige måste ske på bred front; genom satsningar på förskola, skola, fritids, socialtjänst och inte minst genom satsningar på polis och rättsväsende. Det är redan i utsatta områden som otryggheten är som störst, och att trygghet i ännu högre grad blir en socioekonomisk fråga är inget som bör subventioneras av staten.
Liberala kvinnor ifrågasätter starkt sannolikheten att trygghets-rut kan omvandla svarta jobb till vita, underlätta för familjer att få ihop vardagen eller skapa särskilt många nya arbetstillfällen. Det är genom att hålla rut-avdraget träffsäkert och effektivt som vi värnar om dess legitimitet. Trygghets-rut är korkad politik som vi liberaler bör säga nej till. Satsningar för att öka tryggheten för medborgarna borde gå till polisen.
Cecilia Elving, ordförande Liberala Kvinnor
Monica Wahlström, vice ordförande Liberala Kvinnor
LÄS MER:Rut och rot ökar i coronatider