Lärarbristen är ett faktum. Enligt Lärarförbundet beräknas 60 000 lärare saknas redan 2019. Det är en ofattbar siffra. För att fylla det behovet skulle samtliga invånare i en mellanstor stad behöva bli lärare. Men när ansökan till högskola och universitet stängde var det fortfarande för få som sökt en lärarutbildning. Antalet sökande till de traditionella lärarutbildningarna gick ned med fem procent i år jämfört med år 2016 enligt statistik från UHR.
De mest utsatta drabbas
Svensk skola brister i likvärdighet. Andelen legitimerade lärare är markant lägre i socioekonomiskt svaga områden, vilket innebär att vi inte kommer till rätta med likvärdigheten så länge skolan ropar efter legitimerade medarbetare. När skolan brister i likvärdighet skapas samhällsklyftor och de mest utsatta drabbas. Därför är det av största vikt att läraryrket och lärarutbildningarna blir många blivande studenters förstahandsval.
För att nå dit är satsningar på lärarutbildningarna avgörande. Den utbyggnad av lärarutbildningarna som regeringen påbörjat är symboliskt viktig, men ingen garanti för kvalitet i utbildningarna. Om inte insatserna att öka antalet platser också följs av en kvalitetshöjning kommer regeringens satsning att vara förgäves.
De siffror som förra veckan kom från UHR visar också tydligt att en utökning av antalet platser på lärarutbildningarna inte är lärarbristens lösning. Trots en lysande arbetsmarknad med möjlighet till höga löner har antalet sökande till förskollärarutbildningarna minskat med 11 procent jämfört med år 2016. Det är en skrämmande utveckling med tanke på den redan utbredda bristen på förskollärare.
En regering som tar ansvar för alla barns rätt till ett livslångt lärande får under inga omständigheter acceptera ett sjunkande söktryck. Att endast öka antalet utbildningsplatser på lärarutbildningarna är inte att ta det ansvaret. Resurser måste satsas på att utveckla de lärarutbildningar som faktiskt har ett högre söktryck.
Det finns nämligen en lärarutbildning där antalet sökande ökat jämfört med år 2016. Det är på den kompletterande pedagogiska utbildningen, där antalet sökande ökat med 21 procent. Lärarförbundet Student vill därför uppmana regeringen att:
- Utöka antalet platser på den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU).
Det ökande söktrycket till KPU visar att det finns många akademiker som är intresserade av att vidareutbilda sig till lärare. Möjligheterna för att göra så måste därför öka. Garantera fler platser på KPU runt om i landet och garantera studenter en rik flora av KPU-versioner.
- Skapa möjligheter för bryggutbildningar.
Precis som det finns akademiker som vidareutbildar sig till lärare finns det lärare i behov av vidareutbildning. 38 000 lärare har lämnat yrket men flera av dem går att locka tillbaka. För att göra det behöver möjligheterna att läsa påbyggnadsutbildningar inom lärarprofessionen öka. Som lärare har du i dag svårt att röra dig inom skolsystemet och det kan leda till att du lämnar yrket. Att skapa utbildningar som kompletterar en redan legitimerad lärares kompetens är därför av största vikt.
- Öka inte antalet platser utan att skjuta till resurser för kvalitet!
Regeringen har beslutat att öka antalet utbildningsplatser på de traditionella lärarutbildningarna. I Skolkommissionens slutbetänkande framgår att kommissionen ser risker med att utöka antalet platser om det inte också sker en omfattande resursförstärkning för ökad kvalitet. Lärarförbundet Student instämmer. För många studenter vittnar om bristande kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen, om få lärarledda aktiviteter och bristande resurser inom det utbildningsvetenskapliga fältet.
Om man på utbildningsdepartementet på allvar vill ha en chans att stävja lärarbristen måste åtgärder vidtas nu. Ökat antal utbildningsplatser på de traditionella utbildningarna är en piss i Mississippi. Satsningar på efterfrågade utbildningsformer och faktisk kvalitet är ett stort Niagarafall i jämförelse.
Matilda Gustafsson
ordförande, Lärarförbundet Student