Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Naturligtvis väcker det en viss nyfikenhet på, för att inte säga tveksamhet om, vilka kostnader myndigheten anser sig kunna minska så dramatiskt. Det är de uppgifter – hur Trafikverket planerar fördela kostnaderna på administration, produktion och vidare – nätverket Stoppa Västlänken Nu vill ta del av, men som Trafikverket anser är ”arbetsmaterial”, skriver debattören. Bild: Anders Ylander/Göteborgs-Posten
Naturligtvis väcker det en viss nyfikenhet på, för att inte säga tveksamhet om, vilka kostnader myndigheten anser sig kunna minska så dramatiskt. Det är de uppgifter – hur Trafikverket planerar fördela kostnaderna på administration, produktion och vidare – nätverket Stoppa Västlänken Nu vill ta del av, men som Trafikverket anser är ”arbetsmaterial”, skriver debattören. Bild: Anders Ylander/Göteborgs-Posten

Trafikverket mörkar uppgifter om Västlänkens kostnader

Trafikverket vägrar att lämna ut underlag för sina finansiella rapporter om Västlänken utan påstår att det är ”arbetsmaterial”. Det är samma underlag som blottar ifall Trafikverket har budgeten under kontroll eller inte. Därför överklagar nätverket Stoppa Västlänken Nu beslutet till Förvaltningsrätten, skriver Mats Lövgen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Som en del av Västsvenska paketet (VSP) redovisas Västlänkens finansiella status fyra gånger om året i ekonomiska rapporter. I 2009-års penningvärde berättas där hur mycket pengar projektet har kostat och en prognos över kommande års kassaflöden.

I maj 2020 blev VSP:s årsrapport 2019 offentlig. Där gavs prognosen att kostnaden för år 2020 skulle bli 2,077 miljarder kronor. I nästa årsrapport, för 2020, fick vi facit och som visade att kostnaden i själva verket landade på hela 3,339 miljarder. Senaste finansiella rapport, T2, kom i november och även där avviker de faktiska kostnaderna från Trafikverkets prognos. Underskottet för 2021 väntas bli en miljard kronor.

Kostnader rusar

Enligt Trafikverkets tidplan har halva produktionstiden för tunneln passerat. Då avslöjar projektchefen att de är ”lite tidigt in i produktionen för att kunna säga om planen håller” (Byggindustrin, 2/12–2021). Så snabbare framdrift förklarar inte varför det har gått åt betydligt mer pengar än planerat.

När de faktiska kostnaderna rusar nödgas Trafikverket justera sina prognoser. Det görs medelst osthyvelmetoden. Värst avhyvlas åren i slutet av tidplanen, år 2025 och 2026. Det är då tunneln ska installeras med räls och elektronik, men även att marken ovan jord ska återställas. I årsrapporten 2019 var tre miljarder kronor avsatta för de två åren. 18 månader senare, i T2, endast en miljard. Så samtidigt som kostnaderna skenar i det projektchefen kallar ”tidigt in i produktionen” menar Trafikverket att det är befogat att hyvla av så mycket som två tredjedelar av de sista två årens kostnader.

Trafikverket vill alltså att göteborgarna ska lita blint på deras osthyvlingsmetod men inte låta sig kontrolleras ifall den är rimlig genomförd

Naturligtvis väcker det en viss nyfikenhet på, för att inte säga tveksamhet om, vilka kostnader myndigheten anser sig kunna minska så dramatiskt. Det är de uppgifter – hur Trafikverket planerar fördela kostnaderna på administration, produktion och vidare – nätverket Stoppa Västlänken Nu vill ta del av, men som Trafikverket anser är ”arbetsmaterial”. Trafikverket vill alltså att göteborgarna ska lita blint på deras osthyvlingsmetod men inte låta sig kontrolleras ifall den är rimlig genomförd.

Därför överklagas Trafikverkets beslut till Förvaltningsrätten. Vi är övertygade om att domstolen kommer att dela nätverkets syn i det självklara om att det är viktigare att allmänheten får ta del av betydelsefull finansiell information än att Trafikverkets eventuella stolthet naggas i kanten.

Mats Lövgren, Samordnare, nätverket Stoppa Västlänken Nu