Även under pågående cancerbehandling reducerar träning risken för återfall, biverkningar, sjukhusinläggningar och sjukskrivningar. Redan på 80-talet började forskare att studera fysisk aktivitet och träning relaterat till cancersjukdom. 800 studier och 90 000 studiepatienter senare har det inte hänt mycket.
Patienter med cancer får utöver de medicinska insatserna sällan någon information eller hjälp alls om träning. Forskningsresultat kring träning och cancer visar att motion dels minskar risken för att insjukna i cancer, dels minskar risken för återfall.
Bygger upp kroppen
Men träning hjälper också till vid behandling av cancer. Cytostatikabehandling, som är vanlig vid cancer, bryter ned cancerceller men också friska celler i kroppen och muskelmassan. Träning bygger upp kroppen, bland annat blir muskelcellerna större och fler små blodkärl bildas. Genom en kombination av styrke- och konditionsträning kan muskelmassan vidmakthållas även under en cancerbehandling.
Studier visar att träning påverkar nästan alla delar i behandling och återhämtning vid bland annat njurcancer positivt: det minskar cancerrelaterad trötthet, ångest och depression, stärker immunförsvaret och förbättrar livskvaliteten och resultaten av behandlingen.
Alla cancerpatienter ska ha en fysisk aktivitetsplan, en träningsplan, och vara så aktiva som deras tillstånd tillåter. Studier visar att tre av fyra njurcancerpatienter inte ens gör ett minimum av fysisk aktivitet, hälften uppger att de inte gör någon fysisk aktivitet alls. Det är djupt oroande, vi vet att fysisk aktivitet förbättrar behandlingsresultaten med 15 procent.
Prioritera motion
I Sverige har vi genomfört den största studien i världen som testat och utvärderat effekten av högintensiv intervallträning under pågående cancerbehandling vid bröstcancer. En 10-års uppföljning visar att patienter med bröstcancer har allt att vinna på att prioritera sin motion. Livskvaliteten blev bättre, smärtan och tröttheten minskade, sjukskrivningarna gick ner liksom sjukhusinläggningarna och de kunde återgå till arbetet betydligt tidigare.
Forskning visar också att praktiskt taget alla patienter med njurcancer upplever psykologiska problem som depression, ångest och återfall. Även måttlig fysisk aktivitet kan minska dessa problem.
Med all denna forskning som facit tycker vi det är konstigt att träning inte är en del av både cancersjukvården och en del av det förebyggande informationsarbetet från statens och regionernas sida. Vi har i Sverige en nationell cancersamordnare med arbetsplats vid Sverige kommuner och regioner, SKR som jobbar direkt underställt regeringen – detta borde hamn på hans skrivbord.
Jörgen Jehander, ordförande Njurcancerföreningen
Olof Karlsson, vice ordförande Njurcancerföreningen