Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

De problem som finns i Centraleuropas nya och omogna demokratier går bortom partigruppers gränser. Dessa nya demokratier behöver vändas i rätt riktning, skriver Gunnar Hökmark (M).

Tala klarspråk om den rumänska korruptionen

Rumänien är ett av de mest korrumperade länderna i EU, med en regering som aktivt legaliserat korruption och motarbetat antikorruptionsmyndigheten. Ändå står socialdemokrater i EU-parlamentet och berömmer det rumänska ordförandeskapet. Det gynnar inte en demokratisk utveckling, skriver Gunnar Hökmark (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Rumänien är sedan den 1 januari ordförandeland för EU. Det är en europeisk framgång att ett land som för trettio år sedan stod under kommunistiskt förtryck nu leder ministerrådets arbete. Medlemskapet i EU har inneburit säkerhetspolitisk stabilitet, stärkta institutioner och en växande välfärd. Men Rumäniens regering måste också möta kritik för att den leder landet i en antidemokratisk riktning.

Rumänien är ett av de mest korrumperade länderna i EU, med en regering som inte bara har försummat arbetet mot korruption utan aktivt legaliserat den och motarbetat antikorruptionsmyndigheten. Regeringen har drivit fram att den tidigare chefen för anti-korruptionsmyndigheten har sparkats och vill ge amnesti för korruptionsdömda politiker med motiveringen ”överfulla fängelser”.

I Europaparlamentets debatt om Rumänien i januari stod ordföranden för Socialdemokraternas partigrupp och berömde det rumänska ordförandeskapet. Det närmsta han kom kritik var att ”avråda” från en amnesti till korruptionsdömda politiker. Samtidigt accepterade han det rumänska budskapet att problemet är att anti-korruptionsmyndigheterna åtalar och dömer oskyldiga.

I höstas framhöll Rumäniens premiärminister Viorica Dancilaă att de myndigheter som har fört korruptionsfall till rättegång hade en dold agenda och agerade i strid med lagen.

Fängslad partiledare

Den tragiska och allvarliga bakgrunden är att regeringen styrs från skuggorna av det socialdemokratiska partiets ledare Liviu Dragnea, som inte tillåts vara statsminister på grund av att han är dömd för grovt valfusk. Dragnea dömdes 2018 till fängelse för maktmissbruk och utreds för att ha organiserat försök att komma över pengar från statliga projekt.

Ledande socialdemokratiska politikers korruption är skälet till att den sittande regeringen 2017, som ett regeringsdekret, genomförde en undantagslag som innebar amnesti för alla som utreddes för korruption för värden under 420 000 kronor. Efter omfattande demonstrationer tvingades man dra tillbaka förslaget. Därefter föreslog regeringen att regeringen i stället för presidenten ska utse de högsta åklagarna, bland annat chefen för den särskilda åklagarmyndigheten som har fått högt uppsatta politiker fällda för brott, med konsekvenser för hela rättssystemet.

Socialdemokraters tystnad om sina socialdemokratiska kollegers maktutövning i Rumänien har tyvärr varit dånande

I slutet av 2017 föreslog regeringen lagändringar om straffrihet för missbruk av offentlig ställning om den ekonomiska förlusten understiger två miljoner, att det inte ska vara brottsligt att utnyttja sin maktposition för sexuella syften samt sänkta straff för mutor och korruptionsbrott. Det skulle stoppa den pågående rättegången mot det socialdemokratiska partiets ledare.

Tilläggas kan att regeringen har krävt att journalister som undersöker korruptionsbrott ska tvingas uppge källor, att man har ett nät av medieägare som förmedlar regeringens verklighetsbild och att regeringen för en antiziganistisk politik som får romer att fly landet. Regeringen har av många ansetts vara illa förberedd på ordförandeskapets uppgifter, men när landets president Klaus Iohannis uttryckte denna uppfattning ville Liviu Dragnea låta åtala honom för förräderi.

Förskräcklig utveckling

Utvecklingen i Rumänien är förskräcklig, men hade Rumänien varit utanför EU hade antidemokratiska krafter haft fritt spelrum. Nu har vi genom EU möjlighet att ställa krav på att EU:s grundläggande värden efterlevs, som inte får påverkas av partipolitisk färgblindhet. De problem som finns i Centraleuropas nya och omogna demokratier går nämligen bortom partigruppers gränser. Dessa nya demokratier behöver vändas i rätt riktning.

I Polen har regeringen uttryckligt brutit mot gemensamma EU-lagar och i Ungern har Orbáns retorik format ett styre av auktoritär karaktär som begränsar reell mediefrihet och den akademiska friheten. I Rumänien legaliseras en korruption som underminerar demokratin samtidigt som romers människovärde sätts i andra hand.

Ingen av dessa regeringar ursäktar någon annans maktmissbruk. För min del har jag återkommande internt och externt kritiserat och fördömt Viktor Orbáns agerande, liksom skeenden i Polen, Rumänien, Tjeckien och Slovakien som varit i strid med demokratins och rättsstatens principer. Ungern är nu med vårt stöd utsatt för ett artikel 7 förfarande, vilket innebär Ungern riskerar att förlora sin rösträtt i EU.

Socialdemokratisk tystnad

Det vore välkommet om statsminister Stefan Löfven också talar om Rumänien och inte låter sig begränsas av den partipolitiska kartan. Socialdemokraters tystnad om sina socialdemokratiska kollegers maktutövning i Rumänien har tyvärr varit dånande och underminerar kritik mot de länder och regeringar där vi oberoende av partitillhörighet har ett gemensamt ansvar att värna demokrati och rättsstat.

Att Rumänien håller i ordförandeklubban är en framgång, men situationen där och i andra länder kräver kompromisslösa krav på respekt för grundläggande värden. De kraven tillåter inga undantag.

Gunnar Hökmark (M)

Europaparlamentariker