Hos allmänheten finns fortfarande ett förtroende för skolan som institution kombinerat med missnöje med skolan som organisation. Har man som forskare följt skolpolitiken under de senaste trettio åren är detta inte någon överraskning, skriver Sverker Lindblad.
Hos allmänheten finns fortfarande ett förtroende för skolan som institution kombinerat med missnöje med skolan som organisation. Har man som forskare följt skolpolitiken under de senaste trettio åren är detta inte någon överraskning, skriver Sverker Lindblad.

Ta time-out från striderna om skolan

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Det samma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Politiker borde ta till sig detta och ta time-out från de partipolitiska striderna om skolan för att gå igenom omstruktureringens konsekvenser och därefter skapa en långsiktig färdplan för skolan, skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Skolan är en gammal samhällsinstitution med uppgiften att forma kunniga och kulturellt kompetenta medborgare. Som ”institution” vilar skolan på rutiner och förväntningar om hur man ska göra som lärare och elev eller skolledare och vad som inte går för sig. Ibland blir det konflikter och gnissel i maskineriet – och detta hanteras på olika sätt, exempelvis som anpassning eller motstånd.

Skolan som ”organisation” är en annan sak. Här handlar det om organisationens mål och huvudmän, om syften, kontroll och resurser för att förverkliga målen – organiseringen av skolan försöker då också att mäta och styra institutionen så att den passar organisationens syften.

ANNONS

Tidskrävande reformarbete

Svensk skola var under lång tid föremål för tidskrävande reformarbete och omorganisering. Införandet av grundskolan tog närmare 100 år att införa, med start i liberalen Fridtjuf Bergs förslag 1883. Grundskolan kan ses som en fråga om att fler skulle få rätt till, och skyldighet, att gå längre tid i skolan. Motiven var många men den partipolitiska enigheten var stor. När grundskolan skulle genomföras sågs ofta skolan som institution som ett hinder, utifrån dess traditionella arbetssätt och relationer mellan elever och lärare,

Det räcker inte med att kräva bättre lärare, hårdare tag, eller klättring i internationella rankinglistor

Sedan ökade farten. Snabba beslut togs i början av 1990-talet med syftet att omstrukturera skolan genom avreglering, privatisering, marknadisering och resultatstyrning. Och under 2000-talet har vi sett en räcka av försök att organisera skolan på olika sätt, då oftast med hänvisning till försämrade skolresultat. En del kallar det ”en perfekt storm” medan exempelvis OECD i sin genomgång ser de politiska besluten som kortsiktiga och ofullständiga. Kort sagt framstår denna organisering av svensk skola på politisk nivå som problematisk.

Låt oss i stället byta fokus. Hur står det då till med skolan i Sverige i allmänhetens ögon? Med den frågan riktade jag mig till SOM-institutets opinionsundersökningar. Opinionsläget är nämligen inte bara intressant för politiska strategier och beslut. Det ger också en bild av svenska folkets erfarenheter av och tillit till skolan som institution och dess lärare.

ANNONS

Två tendenser

En genomgång av SOM-data visar på två viktiga utvecklingstendenser:

Först, det finns bland svenska folket en utbredd kritik av skolans omstrukturering: i stort menar man att kvaliteten försämrats under senare år, det finns en omfattande motvilja till vinster i välfärden, och en klar majoritet är emot att inrätta fler friskolor. Allmänheten är i stort skeptisk till de organisatoriska åtgärder som genomfördes under nittiotalets omstrukturering och framåt.

Sedan, trots sådant missnöje med sätten att styra och organisera skolan har folkets förtroende för skolan varit relativt stort, enligt SOM-data. Till detta kommer att förtroendet för lärarna som yrkesgrupp är mycket stort jämfört med många andra yrken.

Omstruktureringen av svensk skola gick så snabbt att omvärlden höjde på ögonbrynen och ofta förefaller det saknas såväl analyser som eftertankar

Hos allmänheten finns alltså förtroende för skolan som institution kombinerat med missnöje med skolan som organisation. Har man som forskare följt skolpolitiken under de senaste trettio åren är detta inte någon överraskning. Omstruktureringen av svensk skola gick så snabbt att omvärlden höjde på ögonbrynen och ofta förefaller det saknas såväl analyser som eftertankar. Lite tillspetsat kan man i dag säga att skolan som institution med det förtroende den har bland allmänheten har räddat skolan som omstrukturerad organisation.

Viktiga frågor att ställa

Skolan som institution verkar fungera trots ofta misslyckade försök att organisera och styra verksamheten. Vad är det som gör att stora delas av svenska folket har förtroende för och uppskattar skolan som institution? Hur kommer det sig exempelvis att lärarna ses som problem i utbildningspolitiken, medan allmänheten har förtroende för dem? Och hur ska skolan hantera förutsättningarna i dagens samhälle? Vad innebär det för skolans vardag att inkomstklyftorna ökar i Sverige, liksom skolsegregeringen? Hur slås somliga ut, och hur skapas sammanhållning i skolan?

ANNONS

Sådana frågor är viktiga att ställa för att vi ska förstå vilka förändringar i begränsningar och möjligheter som är för handen i skolan och vilka uppgifter som skolpolitiken måste ta itu med. Det räcker inte med att kräva bättre lärare, hårdare tag, eller klättring i internationella rankinglistor. För det måste till ordentliga analyser av hur skolan fungerar som institution och dess uppgifter i samhället. Inom skolpolitiken kan aktörerna gärna ta införandet av grundskolan som exempel på vilken tid och arbete som krävs.

Ett förslag: Ta time-out från de partipolitiska striderna om skolan för att gå igenom omstruktureringens konsekvenser och för att skapa en långsiktig färdplan med ordnade samtal och demokratiska beslut för skolan som en betydelsefull samhällsinstitution!

Sverker Lindblad

professor emeritus i pedagogik vid Göteborgs universitet

Referenser:

Lindblad, Sverker (2019) Polarisering i skolfrågor? Förändringar i svensk opinion mellan 2014 och 2018 i Ulrika Andersson, Björn Rönnerstrand, Patrik Öhberg & Annika Bergström (red): Storm och stiltje. Göteborgs universitet: SOM-institutet

Martinsson, Johan & Ulrika Andersson (2019). Svenska trender 1986–2018. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS