Utmaningarna i svensk sjukvård är betydande. Stora tillgänglighetsproblem i primärvården, platsbrist på sjukhusen, långa köer till specialistvård och kompetensbrist. Andelen äldre ökar kraftigt samtidigt som varken BNP eller andelen människor i arbetande ålder stiger i samma takt. Lösningen är inte sänkta förväntningar på kvalitet och tillgänglighet i sjukvården, tvärtom. Genom bättre och effektivare arbetsmetoder och verktyg kan vi skapa en patientnära vård av hög kvalitet. Digitalisering och innovativa lösningar som kopplar ihop olika delar i vårdkedjan är en förutsättning för en bättre, tillgängligare och resurseffektiv vård där alla som behöver får rätt vård i rätt tid.
Tyvärr ser vi hur en nödvändig och viktig utveckling riskerar att stanna av. Digital vård påstås vara kostnadsdrivande och den medicinska säkerheten ifrågasätts, till exempel gällande antibiotikaförskrivning. Det riktas också skarp kritik mot en omfattande och påträngande reklam som befaras leda till en medicinskt omotiverad ökning av vårdkonsumtionen.
Förtroendet måste återupprättas
Kritiken kan inte viftas bort. Frågorna är i mångt och mycket rimliga. Om förtroendet för digital vård brister riskerar vi att avgörande förbättringar och reformer i sjukvården bromsas. Det tjänar ingen på. Vi som vill vara med och bygga framtidens välfärdslösningar har därför ansvar för att visa hur vi kan skapa en tillgänglig vård för alla utan att det bidrar till överkonsumtion och överdiagnostik. Förtroendet måste återupprättas. Vi föreslår därför att alla vårdaktörer ansluter till följande riktlinjer:
1. Vård ska marknadsföras på ett ansvarsfullt sätt. Vi ska självklart berätta om möjligheterna och fördelarna med digital vård och vilken kvalitet patienten kan förvänta sig av just vår verksamhet, men vi ska inte försöka öka kundunderlaget genom att uppmana till läkarbesök vid egenvårdsbesvär.
Kritik riktas också mot att det upplevs som att patienten genom en knapptryckning kan få läkarvård också vid ärenden där det uppenbart skulle passat bättre med egenvård. Den springande punkten är behovet av så kallad triagering, det vill säga att patienten i sin första kontakt med vården anvisas till rätt vårdnivå. Ofta är det en sjuksköterska som gör bedömningen och sedan hänvisas patienten till egenvårdsråd, läkarbesök eller akutvård med hänsyn till patientens behov. Detta är viktigt i både digital och fysisk sjukvård och är nödvändigt för att upprätthålla legitimitet och effektivitet i sjukvårdssystemet. Triageringen (vårdguidningen) hjälper också patienten att hamna rätt och få ett vårdbesök som är anpassat efter behovet.
2. Tillämpa obligatorisk triagering/vårdbehovsbedömning. Samhället ska kunna lita på att digitala vårdaktörer inte försöker utnyttja kryphål i systemet genom att ta betalt för egenvårdsärenden. Undvik också att triageringen utförs av vårdens dyraste resurs; läkarna. Den tekniska utvecklingen på området går fort och i dag finns möjlighet till bland annat automatisk digital triagering enligt samma riktlinjer som tillämpas av 1177.
3. Digitala vårdgivare ska följa STRAMA:s (Samverkan mot antibiotikaresistens) riktlinjer om antibiotikaförskrivning och vilka diagnoser som lämpar sig för digitala besök. Just nu pågår en studie i samarbete med Karolinska Institutet där möjligheten att diagnosticera tonsillit (halsfluss) digitalt undersöks. Tills studien kan bekräfta kvaliteten i digital bedömning av halsfluss ska vi hänvisa dessa patienter till en fysisk undersökning.
Digitala vårdlösningar är avgörande för utvecklingen av en tillgänglig och resurseffektiv sjukvård av högsta kvalitet. Vi uppmanar våra branschkollegor att ansluta till våra förslag.
Tobias Perdahl
specialist i internmedicin och verksamhetschef Doktor24
Sanna Siljeholm
specialist i allmänmedicin och medicinskt ansvarig läkare Doktor24