Om en vecka, fredagen den 20 januari, tillträder Donald Trump som USA:s president. Efter den initiala paniken den 9 november när det stod klart att Trump mot all förmodan gått segrande ur valet verkar de flesta ha bestämt sig för att hoppas på det bästa. Sedan den 9 november har börserna i både Sverige och USA stigit kraftigt.
Visst är det möjligt att med väldigt mycket god vilja se positivt på den kommande Trump-administrationen. Trump vill sänka skatterna, och sänkta skatter brukar sätta fart på ett lands ekonomi. Det gäller speciellt i ett land som USA, där en så stor del av ekonomin är beroende av privat konsumtion.
Den nye presidenten lovar att investera hundratals miljarder dollar i infrastruktur. Igen ett positivt löfte i och med att stora statliga investeringar skapar sysselsättning och därmed en ännu starkare konsumtion. Ännu bättre blir det om Trump lägger pengarna på till exempel att rusta upp landets förfallna vägar och broar i stället för en tämligen meningslös mur mot Mexiko.
Många hoppades nog att allt hårresande som Trump sa och gjorde under valkampanjen bara var hans sätt att till varje pris bli vald. Den 9 november skulle vi få se en mycket mer sansad och presidentligt Trump.
Lögner och påhopp
Alla som följt @realDonaldTrump på Twitter vet att det inte blev så. Den tillträdande presidenten har fortsatt att sprida en kombination av lögner, ogrundade påståenden och påhopp som man trodde hörde hemma bland högstadieungdomar.
Det finns tyvärr ingen anledning att tro att den Donald Trump som på fredag flyttar in i Vita Huset är en annan än den Donald Trump som kallade mexikaner för våldtäktsmän, ville förbjuda muslimer att ta sig till USA och som skröt över sexuella övergrepp mot kvinnor.
Vi vet en del om Donald Trumps temperament och omdöme, men inte mycket om vad han egentligen vill politiskt. Han har för vana att byta ståndpunkt regelbundet. De få åsikter som hängt med Trump under hela hans karriär verkar gälla hans tveksamhet till globalisering och frihandel. Därmed kan vi vara ganska säkra på att han kommer att försöka göra allvar av sitt hot att begränsa handeln i världen.
Vi vet rätt lite om hans politiska ledarskap, helt enkelt eftersom han aldrig varit politisk ledare, men det finns skäl att tro att han kommer att agera ungefär som en koncernchef för America Inc. Hans ointresse för detaljer i politik tyder på att han kommer att ge sina ministrar en väldigt stor handlingsfrihet, ungefär som de vore divisionschefer i ett globalt storföretag. Vicepresidenten Mike Pence, tidigare guvernör i Indiana, kommer att få enorm makt.
Risk för turbulens
Trumps kommande regering kan sammanfattas som ovanligt vit, ovanligt manlig och ovanligt rik. Ingen regering sedan Ronald Reagans dagar har på samma sätt dominerats av vita, äldre män. Med en sammanlagd förmögenhet på minst sex miljarder dollar (Trumps egna pengar inte medräknade) är det den rikaste regeringen i modern historia. Och det är också den kanske minst erfarna vad gäller regerande. Bara hälften av ministrarna har tidigare erfarenhet av politik.
Några saker vi kan vänta oss av de kommande fyra åren:
- Återkommande anklagelser om intressekonflikter, som riktas mot antingen Trump personligen eller hans ministrar. I värsta fall kommer hela administrationen att förlamas av ständiga granskningar i media och i kongressen.
- Trump har upprepade gånger attackerat internationella organisationer som Nato och FN. Redan det faktum att USA:s president så tydligt ifrågasätter dessa riskera att försvaga såväl landets ställning som den globala säkerheten.
- Stor osäkerhet om resten av utrikespolitiken. Nye utrikesministern Rex Tillerson anses till exempel ha starka band till Ryssland, men verkar samtidigt ha en mycket tuffare attityd mot Vladimir Putin än sin chef. Återstår att se vem som bestämmer.
- Trump har inte visat hur han ska finansiera de utlovade skattesänkningarna och infrastruktursatsningarna. Resultatet lär bli ett stigande budgetunderskott, som på sikt kan hota den ekonomiska stabiliteten.
- Nya tullar och handelshinder kommer att slå mot internationell handel och därmed också det amerikanska näringslivet. Kina lär inte stillatigande se på när USA inför skyhöga tullar som slår mot deras exportföretag.
- Om republikanerna nu gör allvar av hotet att snabbt avveckla Obamas sjukvårdsreform kan det slå inte bara mot de miljontals familjer som förlorar tillgång till vård, utan också mot den jättelika vårdsektorn som går miste om miljontals kunder.
Listan över vad som kan gå snett kan göras mycket längre. Ingen som måste förhålla sig till vad som sker utanför landets gränser kan strunta i vad som händer i Vita huset efter nästa fredag. Det gäller politiker, företag med verksamhet som på ett eller annat sätt påverkas av USA och investerare.
Jag säger inte att Trumps tid som president måste sluta i katastrof. Men utgå från att det kan gå illa och ta höjd för det redan nu. Om man hoppas på det bästa till dess att det visar sig att det var för optimistiskt kommer det att vara för sent.
Mikael Törnwall
journalist och kommunikationskonsult på Hill+Knowlton Strategies,
tidigare USA-korrespondent för Dagens Industri
Debattören: