Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Gigantiskt miljöproblem. För att det inte ska finnas lika mycket plast i haven som fisk 2050 så måste världens länder på global nivå komma åt problematiken med plasten vi tillverkar och konsumerar. Vi kan inte bara sanera plast från våra hav och stränder, vi måste också se till att mer plast inte kommer dit, skriver Frode Pleym.

Ta chansen och visa vad du går för – Isabella Lövin (MP)

Överfiske, all plast som dumpas i haven, det laglösa läget på internationellt vatten. Dessa och flera andra frågor måste upp på bordet när Sverige står som värd för FN-konferensen om haven och de marina resurserna. Isabella Lövin (MP) har nu en unik chans att ta sitt framgångsrika arbete i Europaparlamentet till en global nivå. Missa den inte, skriver Frode Pleym, Greenpeace.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag möts världens länder i FN i ett agenda-möte inför den första konferensen någonsin med fokus på FN:s hållbarhetsmål nummer 14: Hav och marina resurser. Sverige som står som värd för konferensen i juni har kallat det för det största Sverige gör i FN sedan 1972, då Stockholmskonferensen, som anses vara en milstolpe på det globala miljöområdet ägde rum.

Då som nu står vi inför stora utmaningar, och då som nu står Sverige för värdskapet. I år gör vi det tillsammans med Fiji. Sverige har därför en unik chans att sätta en ny dagordning för världshaven och driva på det globala arbetet för en ambitiös havsförvaltning som i dag lyser med sin frånvaro. Åren 2011-2020 är utsedd av FN till årtiondet för biodiversitet. Det ska vara nu vi vänder de negativa trenderna och skyddar vår djur och natur.

Inför dagens agenda-möte och den stundande havskonferensen bjöds Greenpeace tillsammans med många andra organisationer, myndigheter, företagsrepresentanter och forskare in till Utrikesdepartementet för att få information om regeringens syn på vilka frågor man vill driva under konferensen.

Alltför diffusa mål

Tyvärr lämnades alltför diffusa mål och riktningar för att vi ska känna tillförsikt. Vi vill inte se att Sverige missar detta unika tillfälle att växla upp politiken på global nivå.

Sverige bör därför agera för fem områden som behöver förbättras:

l För det första, behöver biståndspolitiken till utsatta kustländer förbättras.

Småskaliga fiskares, framförallt kvinnors, rätt att försörja sig måste ges företräde framför de storskaliga trålare som tömmer haven och lämnar väldigt lite kvar till det inhemska fisket. Vi vill därför se att Sverige lyfter arbetet för att reglera och införa global övervakning av de överdimensionerade bränslesubventionerna, nationellt och internationellt. Vi vill också se ett fortsatt aktivt stöd till initiativ som FiTI (Fisheries Transparency Initiative). Ett initiativ som syftar till att öka transparensen, bekämpa korruption och på så sätt åstadkomma en mer hållbar förvaltning av fiskesektorn. Bara så kan vi gå mot en mer balanserad, jämställd och hållbar fiskeindustri.

l För det andra, för att det inte ska finnas lika mycket plast i haven som fisk 2050 så måste världens länder på global nivå komma åt problematiken med plasten vi tillverkar och konsumerar. Vi måste genast upphöra att dumpa en sopbil med plast i havet varje minut. Vi kan inte bara sanera plast från våra hav och stränder, vi måste också se till att mer plast inte kommer dit. Så länge vi fortsätter producera och konsumera plast på den nivån vi gör i dag så kommer dessvärre fler valar och andra marina djur att dö plastdöden.

Stoppa överfisket

l För det tredje, så måste överfisket få ett stopp och detta gäller allt från tonfisk i Stilla Havet till vårt eget fiske efter torsk i Östersjön. Vi ser allt för ofta att kortsiktiga vinster står över målen om ett hållbart fiske. När inte ens politikerna inom EU, med en ny fiskeripolitik som säger att vi inte ska fiska mer än haven tål, kan enas om att stoppa några tusen ton fisk att fiskas ur ett bestånd som är på gränsen till kollaps så förstår man vilken utmaning vi står inför.

l För det fjärde, behövs förändringar för att komma tillrätta med det laglösa läget på internationellt vatten. I dag finns ingen lag som kan skydda den biologiska mångfalden på nära två tredjedelar (64 procent) av haven som utgör internationellt vatten. Sverige måste säkerställa att det globala regelverk som ska förhandlas under året skyddar de marina reservaten också där. Vi vill samtidigt att Sverige går på forskarnas krav och verkar för ett mer ambitiöst mål där varje land skyddar 30 procent av de nationella marina områdena till 2030.

l Slutligen menar vi att det måste upprättas en ny särskild sekreterarroll under FN:s generalsekreterare med ett klart mandat och resurser till att samordna och koordinera det globala havsmiljöarbetet. Genom en sådan roll kan de olika FN-organens och medlemsländernas havsarbete samordnas. Den kan också bidra med strategiskt ledarskap, politisk tyngd och den synlighet som havet behöver.

Dessa punkter behöver föreskrivas i en global färdplan för havet där mål, riktlinjer och finansieringsbehov måste kartläggas om hur vi ska implementera mål 14. Vidare måste länder hållas ansvariga för sitt havsarbete på samma sätt som länder måste rapportera om klimatarbetet.

Vi uppmanar därför Isabella Lövin (MP), att ta detta tillfälle att växla upp den politik som du påbörjade så effektivt under din tid i Europaparlamentet. Visa nu att du har samma kapacitet i regeringen och att du kan ta de här frågorna till en global nivå. Först då kan vi säga att Sverige har påverkat på riktigt. Vi är en hel värld som väntar.

Frode Pleym

Sverigechef för Greenpeace