Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Den avancerade vården på sjukhusen värderas högre än vård av kroniskt sjuka och äldre i kommunen. Sjukhusen har en av OECD-ländernas högsta läkartäthet. Samtidigt sliter sjuksköterskor, enhetschefer och undersköterskor i kommunerna för att ge god hälso- och sjukvård, men utan tillräckliga resurser Bild: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT
Den avancerade vården på sjukhusen värderas högre än vård av kroniskt sjuka och äldre i kommunen. Sjukhusen har en av OECD-ländernas högsta läkartäthet. Samtidigt sliter sjuksköterskor, enhetschefer och undersköterskor i kommunerna för att ge god hälso- och sjukvård, men utan tillräckliga resurser Bild: Gorm Kallestad / NTB scanpix / TT

Ta ansvar för vården istället för att leta syndabockar

Socialminister Lena Hallengren och Folkhälsomyndigheten sänder signaler om att äldreomsorgen bär skulden för Sveriges höga dödstal i corona. Det är på sin plats att påpeka att politiker och tjänstemän kände till problemen inom vården långt innan pandemin, skriver Anne Karin Höglund, Vårdförbundet VG och Robin Åberg, medförfattare till rapporten ”När vården flyttar hem”.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Redan 2014 fick avdelningsstyrelsen på Vårdförbundet Västra Götaland tydliga signaler från våra medlemmar i den kommunala hälso-och sjukvården att det fanns stora problem med vårdens organisation. Vården som regionen förväntade sig att kommunen skulle utföra blev alltmer avancerad och vårdtagarna allt sjukare.

Vi skrev därför en rapport samt ordnade ett seminarium om läget: ”När vården flyttar hem”. Rapporten visar på att det sedan Äldrereformen 1992, då kommunerna tog över äldrevården, har skett en förskjutning av sjukvårdsinsatser från sluten vård till öppna vårdformer inom primärvård och kommunal vård och omsorg. Men trots att vården som utförs i kommunerna blivit allt mer avancerad är bristen på resurser och kompetens stor. Sjuksköterskorna står ensamma med stort ansvar och bristen på specialistutbildade sjuksköterskor är påtaglig.

Fin- och fulvård

Representanter från SKR, Socialstyrelsen, kommunerna samt de flesta politiska partier var 2014 rörande överens om att här fanns ett stort utvecklingsbehov för att leva upp till målsättningen att ge god hälsa och god vård på lika villkor för alla. Trots goda intentioner kunde det nämligen skönjas ett uppdelande av vården i en ”fin-” och en ”fulvård”.

Den avancerade vården på sjukhusen värderas högre än vård av kroniskt sjuka och äldre i kommunen. Sjukhusen har en av OECD-ländernas högsta läkartäthet. Samtidigt sliter sjuksköterskor, enhetschefer och undersköterskor i kommunerna för att ge god hälso- och sjukvård, men utan tillräckliga resurser

Stora utredningar som till exempel ”Effektiv vård” och ”God och nära vård” har pekat på problemen. Men vad har gjorts?

Covid-19 har blottat denna ojämlika situation för allmänheten, men alla i beslutande ställning, såväl politiker som tjänstemän har länge haft en riklig tillgång på information hur Sverige resursfördelar sin sjukvård.

Ansvar för makthavare

Så istället för att leta syndabockar är det hög tid för makthavarna att själva ta sitt ansvar. Det krävs en nationellt fungerande personcentrerad vård, där det centrala blir patientens behov – inte vilken huvudman som ska ansvara. Resurserna ska fördelas dit de behövs och inte utifrån förlegade hierarkier.

Sjuksköterskorna i kommunerna är beredda att ta ansvar för patienterna, men det kräver resurser – både för specialistutbildning, kompetensutveckling och övriga förutsättningar för att kunna ge en god och säker vård.

Anne Karin Höglund, Avdelningsordförande Vårdförbundet Västra Götaland

Robin Åberg, medförfattare till rapporten ”När vården flyttar hem