Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

IPCC:s senaste rapport visar att om Jordens temperatur överskrider 1,5-gradersmålet så ökar riskerna dramatiskt för livet på denna planet. I detta läge krävs ansvar och samarbete, skriver Karin Sundby, Martin Hedberg och Anders Wijkman.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ta ansvar för klimatet över partigränserna

Vi kräver ett kraftfullt och samlat agerande där alla lösningar på klimatkrisen läggs på bordet. Det är skarpt läge. Och tid att på allvar samarbeta över alla partigränser, skriver bland andra Karin Sundby, Klimatriksdagen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Vi måste ha klimatfrågan och åtgärder på klimatområdet som grundbult i allt arbete för den kommande mandatperioden. På alla nivåer; på riksplanet, i landsting och kommuner. Vi noterar att den övergångsbudget som riksdagen ska fatta beslut om i december, inte inkluderar några nya insatser på klimatområdet – och detta i ett läge där vi borde växla upp klimatarbetet avsevärt. Det oroar oss.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

IPCC:s senaste rapport visar att om Jordens temperatur överskrider 1,5-gradersmålet så ökar riskerna dramatiskt för bränder, värmerelaterad sjuklighet och dödlighet, torka, skyfall, översvämningar, skador på infrastruktur, skördar och livsmedelsförsörjning, erosion av kuster med mera. Allt till skenande ekonomiska kostnader, vilket allt fler inom näringslivet – inte minst försäkringsbranschen – uppmärksammat.

Irreversibla effekter

Vidare ökar risken för irreversibla effekter av typ en destabilisering av Västantarktis glaciärer och av Grönlandsisen. Tröskeleffekter som dessa blir alltmer sannolika med ökande temperatur.

Föreningen Klimatriksdagen vill vara en röst som bryter den handlingsförlamning och klimatångest som präglar många människor. Vi vill peka på de möjligheter till lösningar som finns. Att reducera de fysiska utsläppen i landet med 20-25 procent som hittills skett går enkelt att göra inom ramen för nuvarande samhällsstruktur. Att komma ned till nära noll kräver något helt annat – en transformation.

Det håller inte att partierna ser just sitt eget partis idéer som de enda använd- bara. Nu krävs samarbete och samling.

Debatten hittills handlar främst om energi. Energisystemet är centralt men stora förändringar krävs inom alla viktiga sektorer – material, infrastruktur och byggande, textil, elektronik, jordbruk med flera områden.

I maj 2018 överlämnade Klimatriksdagen konkreta förslag på åtgärder till alla riksdagspartier i form av 12 motioner. De handlar bland annat om stoppdatum för fossila bränslen och införandet av koldioxidbudgetar.

Förslagen diskuterades vid en interpellationsdebatt i riksdagen tidigare i år och är i sin helhet tillgängliga på Klimatriksdagens hemsida.

Vi behöver ansvar

Klimatriksdagen vill med detta upprop rikta sig till samtliga folkvalda politiker – på riksplanet, i landsting och kommuner. Vi behöver folkvalda som tar ansvar och stakar ut en offensiv klimatpolitik som ska vägleda landet och regioner under den kommande mandatperioden.

Vi kräver ett kraftfullt och samlat agerande där alla lösningar läggs på bordet. Det är skarpt läge.

Det håller inte att partierna ser just sitt eget partis idéer som de enda användbara. Nu krävs samarbete och samling. Vi uppmanar alla partier att presentera konkreta långsiktiga, verkningsfulla strategier för att åtgärda klimathotet inför EU-valet nästa vår – så att vi väljare kan göra informerade val.

Självfallet måste varje människa ta sitt eget individuella ansvar och i konsumtion och livsstil begränsa sin klimatpåverkan. Alla behöver vi stanna upp och besinna oss. Men strukturerna i samhället rår inte enskilda människor på. De bestäms av regering och riksdag i kombination med marknadens aktörer. Det krävs politiska beslut som skapar starka incitament för både kolsnål produktion och konsumtion, investeringar i en mer klimatsmart infrastruktur och ökade satsningar på innovationer för klimat- och miljövänlig teknik.

Det handlar såväl om att minska klimatpåverkan som att rusta samhället för förändringar av klimat och ekosystem som inte längre går att förebygga. Det handlar också om att påverka och bistå andra nationer att göra detsamma.

En ny folkrörelse

De folkrörelser som byggde det moderna Sverige drev på för alla människors lika värde, rösträtt, välfärd och inflytande för alla. Nu finns en växande folkrörelse för kraftigt reducerad klimatpåverkan och insikter om att vi måste respektera de förutsättningar som krävs för att naturen skall kunna tillhandahålla stabilitet i de klimat- och ekosystem som vi alla, och samhället, är beroende av.

Folkrörelser av i dag kräver en transformation av samhället för en långt bättre balans mellan människa och natur. Vi behöver mobilisera alla medel vi har för strategiskt agerande, både hos individer och beslutsfattare, för att vända skutan och skapa en hållbar framtid för oss alla. *

Karin Sundby

ordförande, Klimatriksdagen

Martin Hedberg

meteorolog, Polyfuture Institute SWC

Anders Wijkman

hedersordförande, Romklubben