Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
För långsamt. Att bygga för 320 km/tim skulle enligt Trafikverket medföra kostnader som är svåra att motivera, eftersom den högre hastigheten inte bedöms kunna nyttjas förrän långt fram i tiden, när hela systemet är utbyggt. Därför vore det bra att låna till hela projektet och bygga snabbt, skriver debattörerna.

Tåget kan inte vänta – låna och bygg allt på en gång!

För att höghastighetsjärnvägen ska kunna byggas snabbt behöver den finansieras med lån. Att bygga ut i den takt ekonomin tillåter duger inte, det tar helt enkelt för lång tid och sänker nyttan med hela projektet, skriver HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, Sverigeförhandlingen.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Sverigeförhandlingens uppdrag är att Sverige så snabbt som möjligt ska få sin första höghastighetsjärnväg och därmed en rejäl och efterlängtad satsning på hela vårt tågnät. Att bygga en höghastighetsjärnväg är inte en satsning vid sidan av det nuvarande systemet utan en satsning på järnvägen i sin helhet. Men den kan inte vänta till 2064.

Just nu pågår en intensiv debatt om höghastighetsjärnvägens utbyggnad. Det råder en samsyn mellan regeringen, Trafikverket och Sverigeförhandlingen om att det behövs en ny höghastighetsjärnväg i Sverige. Trafikverket har dock nyligen i sitt förslag till nationell plan för transportsystemet sänkt hastigheten för hela systemet från 320 km/tim till 250 km/tim. I regeringens direktiv till Trafikverket står att utbyggnaden ska finansieras inom ramen för infrastrukturbudgeten och i den takt ekonomin tillåter.

Att bygga för 320 km/tim skulle enligt Trafikverket medföra kostnader som är svåra att motivera, eftersom den högre hastigheten inte bedöms kunna nyttjas förrän långt fram i tiden, när hela systemet är utbyggt. Problemet är alltså finansieringen, vilken leder till en långsam utbyggnadstakt. Med en finansiering inom den ordinarie infrastrukturbudgeten kommer hela systemet att vara utbyggt tidigast år 2064 – troligtvis betydligt senare. Nu är Trafikverkets förslag utskickat på remiss och alla ska säga sitt. Beslut fattas först våren 2018.

Knyta ihop storstäder

Vad var då skälen till att två regeringar, med ett mellanliggande val, bestämde sig för att bygga en höghastighetsjärnväg i Sverige? Det handlade då som nu om att knyta ihop Sveriges tre storstäder och förbättra arbetspendlingen i de mellanliggande regionerna. Dessutom är dagens spår fulla och svåra att underhålla. Med nya spår ökar kapaciteten i hela systemet och de gamla stambanorna avlastas. Godset kan därmed flyttas över från väg till järnväg. Med modern och beprövad teknik kan vi ta tillvara de samhällsnyttor som de snabba hastigheterna åstadkommer.

För att få ut klimateffekterna krävs att vi knyter ihop ändpunkterna genom en snabb utbyggnad och höga hastigheter. Tågets marknadsandel kan enligt SJ öka till 80 – 90 procent i förhållande till flyget mellan storstäderna. Om vi dessutom bygger på rätt sätt kan höghastighetsjärnvägen bli klimatneutral redan fyra år efter trafikstart. Med höga hastigheter kortas restiderna också mellan städer längs sträckningarna. En resa mellan Jönköping och Göteborg kommer i framtiden att gå på cirka 40 minuter. I dag tar det över två timmar. De korta restiderna betyder att den södra landsändan blir en hel arbetsmarknadsregion.

Annan finansieringsform

För att en snabb utbyggnad ska bli verklighet behöver vi en annan finansieringsform för höghastighetsjärnvägen. Sverigeförhandlingen föreslår att den i huvudsak bör finansieras via lån i Riksgälden. Om staten lånar till hela investeringen på 230 miljarder kronor skulle den offentliga skulden i Sverige öka till 47 procent av 2016 års BNP. Det är långt under EU:s riktlinjer som förordar en offentlig skuld under 60 procent av BNP.

Här är Sverigeförhandlingen och Trafikverket av samma uppfattning. Trafikverket skriver i förslaget till nationell transportplan att en lånefinansiering skulle kunna möjliggöra en relativt snabb utbyggnad och att med en sådan lösning kan nyttoeffekter realiseras tidigare i form av bland annat ökad kapacitet, avlastning av befintliga stambanor och ökad tillförlitlighet. Då kan också högre hastighet motiveras enligt Trafikverket.

Sverigeförhandlingens uppdrag handlar inte bara om att lösa ett transportproblem utan att tillsammans med kommuner, regioner, myndigheter och privata aktörer sätta fart på samhällsbygget. Vi ser att arbetet redan har startat för att på olika sätt kunna dra nytta av höghastighetsjärnvägen. Potentialen är mycket större än dagens järnväg kan möta.

HG Wessberg

Catharina Håkansson Boman

förhandlare, Sverigeförhandlingen