Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Om vi vill ha ett tolerant och öppet samhälle måste elever från olika socioekonomiska bakgrunder mötas i skolan. Nu har föräldrarna i Trollhättan en möjlighet att göra en insats, för både sig själva och samhället, skriver debattören. Bild: Andreas Olsson/TTELA

Tänk inte bara på ditt eget barn - skolan är till för alla

Föräldrar i Trollhättan protesterar högljutt mot att barn från utsatta områden, när deras skola läggs ned, ska flyttas till deras barns skolor. Förändringar kan väcka oro men det man måste komma ihåg är att skolan handlar om alla barn, inte bara om mitt och ditt barn. Om vi vill ha ett tolerant samhälle måste barn från olika socioekonomiska bakgrunder mötas, skriver Linnéa Lindquist, rektor.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Aftonbladet rapporterade i helgen att föräldrar i Trollhättans socioekonomiskt starka områden är upprörda över att elever från socioekonomiskt utsatta områden ska bussas till deras skolor när några skolor delvis läggs ned. Föräldrarna har skapat ett nätverk för att protestera mot politikernas planer. En pappa säger till tidningen att förslaget är en statssocialistisk idé, men vad handlar föräldrarnas ilska om egentligen?

Beror på friskolereformen

Ända sedan regeringen Bildt införde friskolereformen 1992 har skolsegregationen ökat vilket OECD har kritiserat Sverige för vid upprepade tillfällen. Skolsegregationen beror på bostadssegregation och friskolereformen. Trollhättan är en kommun med omfattande problem. Det finns två fristående högstadieskolor utan nyanlända elever. Samtidigt finns det nio kommunala högstadieskolor som alla har nyanlända elever.

På Kronans högstadium är 24 procent av eleverna nyanlända, 97 procent av eleverna utländsk bakgrund och 13 procent av föräldrarna har eftergymnasial utbildning. Det kan jämföras med Sjuntorpsskolan där 8 procent av eleverna har utländsk bakgrund och drygt hälften av föräldrarna har eftergymnasial utbildning. Vi vet från statistik och studier att det som främst påverkar en skolas resultat är elevernas bakgrund, andel nyanlända elever samt föräldrarnas utbildningsnivå.

Vi vet från statistik och studier att det som främst påverkar en skolas resultat är elevernas bakgrund, andel nyanlända elever samt föräldrarnas utbildningsnivå

På den kommunala Paradisskolan har 32 procent av eleverna utländsk bakgrund vilket förklaras med att en del av skolan har engelskspråkig profil. Samtidigt har 78 procent av föräldrarna eftergymnasial utbildning vilket gör att Paradisskolan har avsevärt bättre förutsättningar än Kronan. 1998 skilde det 25 meritpoäng mellan en elev som har minst en högutbildad förälder och en elev med föräldrar som bara har gymnasieutbildning. 2015 hade den skillnaden ökat till 46 poäng. Det betyder att förutsättningarna att klara skolan försämras varje år för elever i socioekonomiskt utsatta områden.

Förväntas undervisa

Förespråkare för marknadsstyrningen har varit framgångsrika i att skapa en bild av att skolans problem är de dåliga kommunala skolorna. Om bara de kommunala skolorna skärper till sig kommer eleverna stanna kvar.

Föräldrarnas oro i Trollhättan handlar om att det ska komma elever från skolor i socioekonomiskt utsatta områden till deras skolor. De uttrycker oro för att deras barn förväntas undervisa sina nya klasskamrater i svenska samt att det ska bli stökigare på skolorna. Ur ett individperspektiv förstår jag föräldrarna eftersom alla förändringar innebär oro. Det är dock viktigt att påminna sig själv om att skolan handlar om alla barn, inte bara mitt och ditt barn.

Utredningen om en mer likvärdig skola har undersökt om elever i socioekonomiskt starka områden verkligen påverkas negativt om det kommer elever från socioekonomiskt utsatta områden och utredningen kommer fram till att det inte förhåller sig på det sättet. I utredningen skriver man att - studier tyder på att de sociala vinsterna är väsentliga med blandade grupper. Studier av elever som gått i mer blandade klasser visar att elever från minoritetsgrupper gynnats utan att elever från majoritetsgruppen missgynnats, kamratrelationerna blir bättre i blandade klasser. Eleverna upplever mer trygghet, högre självkänsla och mer välmående och genom studier av vuxna framkommer en kvarstående högre grad av vänskapsband över etniska och kulturella gränser.

Gynnas språkligt

Eleverna från skolorna i socioekonomiskt utsatta områden gynnas språkligt och kunskapsmässigt av att gå i skolor med ett blandat elevunderlag. Genom att vistas i en miljö där svenska språket är majoritetsspråk kommer deras färdigheter i svenska språket förbättras och därmed förutsättningarna för att klara grundskolan med fullständiga betyg vilket i sin tur inte bara gynnar eleverna som får möjlighet att välja gymnasieprogram. Det kommer på sikt gynna samhället när fler ungdomar försörjer sig själva.

Vi vet att den viktigaste insatsen vi kan göra för eleverna i socioekonomiskt utsatta områden är att se till att de klarar grundskolan med fullständiga betyg. Huruvida det är rätt eller fel att lägga ner skolor och skicka elever med buss till andra områden kan man såklart diskutera. Om vi vill ha ett tolerant och öppet samhälle måste elever från olika socioekonomiska bakgrunder mötas i skolan. Nu har föräldrarna i Trollhättan en möjlighet att göra en insats, för både sig själva och samhället.

Linnea Lindquist, rektor och skoldebattör