Begreppet ”kärnvapenparaply” kan ge en falsk illusion om ett skydd som inte finns. Blir vi sjuka eller skadade räknar vi med tillgång till kvalificerad vård. Adekvat vård för akuta tillstånd är en självklarhet, precis som kompetent personal och avancerad utrustning för vård och undersökningar. Efter en kärnvapenexplosion finns det inte fungerande kommunikationer, elektricitet, utrustning eller personal med rätt utbildning och ett samhälle i kaos. Samtidigt kommer tusentals människor med svåra brännskador, krosskador, blödningar och strålskador vara i behov av en icke befintlig sjukvård. Beräkningar med Nukemap, som är tillgänglig för alla, med en 100-kilotons atombomb över Göteborg skulle orsaka över 75 000 döda omedelbart och över 150 000 skadade. Sahlgrenska och Östra skulle sannolikt vara helt satt ur funktion.
Kuslig påminnelse
Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki är en kuslig påminnelse om hur lite vi kan göra i en masskadesituation där sjukvården är utslagen. I Hiroshima dog eller skadades 270 av 300 av stadens läkare och 1 654 av 1 780 sjuksköterskor. Cirka 80 procent av sjukhusen förstördes. Samtidigt var antalet skadade, blödande, brända och skrikande människor enormt. Att arbeta i detta kaos, att vara patient i detta kaos. Det är svårt att föreställa sig.
Katastrofen skulle bli betydligt värre idag. Dagens kärnvapen är mer kraftfulla och sjukvården mer beroende av teknisk utrustning och elektricitet. Tusentals brännskadade skulle behöva specialiserad intensivvård med brännskadekompetens. I hela Sverige finns endast kapacitet att vårda cirka 25 svårt brännskadade.
En plötslig kris är en stor påfrestning för sjukvården. Covid-19-pandemin visar detta tydligt. I Sverige tog det månader att dubblera antalet IVA-platser, tid vi inte har vid en kärnvapenattack.
Dagens kärnvapen är mer kraftfulla och sjukvården mer beroende av teknisk utrustning och elektricitet
Det går inte att bygga upp en beredskap för tusentals skadade. Så länge kärnvapen existerar lever vi med hotet om en oerhörd katastrof. Miljoner människors liv och säkerhet riskeras världen över.
Det vi läkare inte kan bota försöker vi förebygga. I januari 2021 trädde FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen i kraft, det enda avtal som helt förbjuder kärnvapen och ger ett tydligt ramverk för nedrustning. Sverige har ännu inte anslutit sig, trots att 80 procent av svenskarna vill det. Vilket vägval Sverige än gör i relation till Nato är det av högsta vikt att vi inte låter kärnvapen bli en del av vår säkerhets- och utrikespolitik. Bara genom total nedrustning kan den humanitära katastrof som kärnvapen riskerar undvikas.
Att förebygga är den enda medicinen.
David Victorin, ST-läkare i Öron- Näsa- Halssjukdomar, vice ordförande i Svenska Läkare mot Kärnvapen
LÄS MER:Experter: Detta händer vid en kärnvapenattack
LÄS MER:Beatrice från Angered leder globala kampen mot kärnvapen