I juni presenterade regeringen propositionen om public services sändningstillstånd, reglering och anslag. Det innebär att riksdagen i höst ska besluta om public services ramar. Tyvärr måste man konstatera att propositionen är otillräcklig och en stor besvikelse för mediemångfalden i Sverige.
Få ifrågasätter att public service ska syssla med granskande journalistik, nyhetsverksamhet, dokumentärer, sändningar på minoritetsspråk och mycket annat som inte hade överlevt utan skattefinansieringar. Detta är grundläggande komponenter i ett public serviceutbud.
Problemen börjar när public service strävar efter att maximera publiksiffror i konkurrens med andra medieaktörer. Som Sveriges största aktör inom kommersiell radio är det ett återkommande problem för Bauer Media att musikutbudet i P3 och P4 i hög utsträckning består av de låtar och artister som för tillfället toppar försäljningslistorna. Vad tillför det för radiolyssnarna att Sveriges Radio sänder hitmusik?
Problemen börjar när public service strävar efter att maximera publiksiffror i konkurrens med andra medieaktörer
I jämförelse med public service-radio i andra europeiska länder är Sveriges radio extremt dominant. Här står public service-radio för omkring hela 70 procent av radiolyssnandet. Public service-radio i Finland, Storbritannien och Tyskland har ett betydligt mindre radiolyssnande, ungefär 50 procent. Och i länder som Frankrike, Nederländerna och Irland står public service-radio för mindre än en tredjedel av radiolyssnandet.
Är Sveriges Radios dominans rimlig? Den absolut största delen av Sveriges radios lyssnande kommer från de kanaler som sänder ett innehåll som är påfallande likt de kommersiella kanalernas. P3 och P4, som domineras av populärmusik och lättsam underhållning, står för hela 55 procent av radiolyssnandet i Sverige. P1 och P2, som i allt väsentligt sänder ett unikt och högkvalitativt innehåll, står däremot bara för en lyssnarandel på ungefär 15 procent.
Ibland hävdas att det skulle vara väldigt svårt att ge public service ett tydligare innehållsuppdrag. Det är ett märkligt argument. Ett praktiskt förslag: att ändra den sjätte paragrafen i Sveriges Radios sändningstillstånd. Denna paragraf inleds ”SR ska erbjuda ett mångsidigt programutbud som omfattar allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper”.
Denna mening skulle kunna följas av ett tillägg som detta: ”Särskilt prioriterat är att producera och sända nyheter och granskande journalistik, dokumentärer, program med fokus på vetenskap, konst, och kultur, liksom program inom livsåskådning. Vidare ska program på minoritetsspråk och program riktade till barn och till grupper med särskilda behov prioriteras. Ett allsidigt utbud av musik ska erbjudas lyssnarna med fokus på musik som sällan når allmänheten på andra vägar, till exempel oetablerad populärmusik, konstmusik, jazz och folkmusik.”
För Sveriges Radio blir det uppenbart att bland annat underhållning, sport och hitmusik ligger utanför uppdraget
Med en skrivning av detta slag tydliggörs uppdraget utan att den redaktionella integriteten äventyras. För Sveriges Radio blir det uppenbart att bland annat underhållning, sport och hitmusik ligger utanför uppdraget. Det blir en ledstång i prioriteringar av resurser och formandet av tablåer.
Tyvärr är den aktuella propositionen helt otillräcklig på detta centrala område. Därför bör riksdagens partier ge regeringen bakläxa och skicka tillbaka den med uppmaningen – gör om, gör rätt.
Staffan Rosell
VD Bauer Media