Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Synen på kärnvapen – viktig fråga inför valet

För 73 år sedan släpptes en atombomb över den japanska staden Hiroshima som skördade hundratusentals människoliv. I dag på Hiroshimadagen uppmärksammas minnet av offren. Men hotet om kärnvapen är fortfarande aktuellt. Inför valet måste vi se till att de partier som är negativa till ett avtal mot kärnvapen blir bättre informerade, skriver Gunnar Westberg, ordförande IPPNW.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I dag den 6/8 är det Hiroshimadagen – kärnvapnen har funnits i 73 år. Många säger att vi har lärt oss att leva med dem. Men det har vi inte alls. General Lee Butler, under 1990-talet chef för USA:s kärnvapen, menar när han ser tillbaka på det kalla kriget, att ”vi har haft tur, eller också beror det på Guds försyn”.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Tre böcker som kommit under de senaste åren berättar i detalj om många så kallade close calls, situationer då ett kärnvapenkrig var nära. William Perry, skriver i sin bok My life at the Nuclear Brink (Mitt liv vid kärnvapenstupet) att han som biträdande försvarsminister blev uppringd en natt av jourhavande befäl som berättade hur nära man just då varit att avfyra kärnvapnen. ”Den erfarenheten präglade mitt liv sedan dess”, säger Perry. Han menar också att vi nu är närmare kärnvapenkriget än vi varit på trettio år.

Daniel Ellsberg såg under många år på nära håll hur planeringen för kärnvapnens användande utformades. Ellsberg kallar sin bok för (i översättning) Domedagsmaskinen. Bekännelser av en planerare för kärnvapenkrig.

Eric Schlosser redogör i boken Bomben; Ett knapptryck från ett kärnvapenkrig för ett stort antal tillfällen då man var nära katastrofala close calls.

Om vi nu haft så många farliga situationer, varit nära kärnvapenkrig av misstag, hur kommer det sig då att vi överlevt? Till sist har där funnits en människa som insett faran och besinnat sig.

En avgörande faktor har varit kärnvapentröskeln. Kärnvapen är alltför förfärande i sina konsekvenser för att användas över huvud taget. När president Lyndon Johnson upprepade gånger uppmanades att använda kärnvapen i Vietnam svarade han att ”jag förlorar hellre kriget än jag använder kärnvapen”.

Hotet från Ryssland

Men nu hotar tröskeln att sänkas. Den ryske presidenten talar om att Ryssland kan tänkas använda små kärnvapen när USA och Nato blir alltför hotfulla, för att visa att man är beredd att försvara sitt land med de yttersta vapnen. Den amerikanska militära ledningen har svarat med liknande förslag.

Men vad gör Nato om Ryssland använder en kärnvapendetonation som varning? Säger Nato ”Oj, ursäkta, vi menade verkligen inte så illa”. Kanske, men knappast. Varje användning av kärnvapen kan leda till den stora världsbranden. Kärnvapentröskeln måste höjas.

Vill Sverige att kärnvapnen ska avskaffas? Frågan är aktuell inför valet i september.

Ett FN-avtal som innebär att kärnvapnen förbjuds väntar på Sveriges underskrift. Avtalet skulle på sikt bidra till att risken för kärnvapenanvändning minskar. Svenska politiker tvekar inför hoten från USA att man kanske inte vill samverka med det svenska försvaret om Sverige skriver under avtalet. Rimligtvis är denna utpressning ett tomt hot: USA vill samverka med Sveriges försvar för sin egen och Natos skull, även om vi vill avskaffa kärnvapnen.

Vill ditt parti, din kandidat till riksdagen, att kärnvapnen ska finnas kvar?

En stor majoritet av det svenska folket vill att Sverige skriver på avtalet, men än så länge hänger inte politikerna med.

Kärnvapenavtalet

Föreningen Svenska Läkare mot kärnvapen har frågat de svenska riksdagspartierna om de vill att Sverige skall stödja avtalet. Endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet svarar klart ja. Socialdemokraterna ger ett nja, det vill säga att man vill vänta tills den utredning man tillsatt föreligger. Alla övriga partier svarar nej. Innehållet i partiernas svar visar tydligt att man inte informerat sig ordentligt om avtalets innehåll.

Inför valet måste vi se till att de partier som är negativa till ett avtal mot kärnvapen blir bättre informerade. Vi måste också fråga hur de anser att kärnvapnen ska kunna avskaffas, eller om de kanske anser att de bör finnas kvar.

Vill ditt parti, din kandidat till riksdagen, att kärnvapnen ska finnas kvar? Fråga innan du väljer!

Gunnar Westberg

ordförande International Physicians for the Prevention of Nuclear war (IPPNW)