De senaste dagarnas rapportering om Venezuela har aktualiserat behovet av att se närmare på sambandet mellan mediernas informativa roll för en fungerande demokrati, mediernas ansvar för att slå vakt om pressfriheten, och över de politiska konsekvenserna som rapporteringen medför för möjligheterna för en fredlig och demokratisk utveckling i landet.
När det gäller våra public service-bolag SVT och SR måste pressfriheten paras med en oberoende och saklig rapportering. Riksdagen har beslutat att alla som betalar skatt i Sverige ska vara med och finansiera public service. Eftersom skattefinansieringen gör bolagen ekonomiskt och politiskt oberoende, bemyndigar det också medborgare att få insyn i företagen och förpliktar bolagen att driva sin verksamhet utifrån demokratiska premisser. Vi menar att dessa demokratiska premisser ska utgå från att rapporteringen är saklig, oberoende och opartisk.
När det gäller saklighet är det bekymmersamt att varken SVT eller SR lever upp till sina uppdrag att leverera den, särskilt i frågor som berör politiska kriser i det globala Syd.
Det vi finner mest oroande är de politiska konsekvenser som denna brist i utrikesrapporteringen kan medföra när det gäller att upprätthålla en levande demokratisk debatt kring de viktigaste utrikespolitiska frågorna i vår samtid.
Partiskheten hos public service-medierna kommer till uttryck i ensidigt utvalda källor och positioner som bygger upp en berättelse som utelämnar hänvisningar till grundläggande historiska och politiska sammanhang.
Partiskheten hos public service-medierna kommer till uttryck i ensidigt utvalda källor och positioner som bygger upp en berättelse som utelämnar hänvisningar till grundläggande historiska och politiska sammanhang. Denna historielösa partiskhet resulterar i en form av historierevisionism som underminerar kampen för demokratin som förs i de granskade samhällena. Detta sätter freden på prov genom att skönmåla hotet om och utövande av våld från den favoriserade parten.
För att opartiskhet ska bli vägledande måste dels flera parter ges möjlighet att komma till tals i SVT:s och SR:s nyhetsförmedling. Publiken behöver ges en faktagrundad redogörelse för de historiska och politiska sammanhang som rör de internationella relationer som tas upp. En sådan redogörelse påverkar vår utrikespolitik gentemot dem, och påverkar därmed de länder i det globala syd rapporteringen handlar om.
Venezuela-rapporteringen är ett levande exempel på hur SR och SVT förmedlar en osaklig historisk bakgrund för sina nyhetsinslag.
Venezuela-rapporteringen är ett levande exempel på hur SR och SVT förmedlar en osaklig historisk bakgrund för sina nyhetsinslag. För att förstå Venezuela-krisen är det oundgängligt att uppmärksamma publiken på Monroedoktrinen, som kräver att Latinamerika ska behandlas som USA:s bakgård.
Kritiken mot Monroedoktrinen från 1823 var en central del när Venezuela antog ett bolivarianskt tänkesätt för att hävda sin antiimperialistiska suveränitet. Vem Simón Bolívar var, vilken roll han spelade i Latinamerikas historia och hur detta inramade den politiska inriktningen i den nuvarande grundlagen är avgörande. Men lika ofta som det tas upp i diplomatiska sammanhang, lika ofta osynliggörs det i dessa mediebolags beskrivning av den nuvarande och historiska relationen mellan USA och Latinamerikas länder.
Under de senaste tre decennierna har en mängd statskupper inträffat i Latinamerika, mestadels (om inte alltid) påhejade av USA:s regeringars uppföljning av Monroedoktrinen. Vi har sett exempel på detta i hur SVT och SR rapporterat om statskupper i Latinamerika.
Venezuela är det enda landet i regionen som återställde demokratin genom folklig mobilisering och som därefter lyckats överleva ytterligare kuppförsök.
Venezuela är det enda landet i regionen som återställde demokratin genom folklig mobilisering och som därefter lyckats överleva ytterligare kuppförsök. En avgörande anledning till detta är den demokratisering som påbörjades i och med en mer demokratisk fördelning av oljeinkomsterna – en process som för det mesta drivs av kvinnor i utsatta områden. Men hur ofta hör vi om detta i Venezuelarapporteringen?
Dessutom finner vi att Venezuela råkar vara det land i världen som inte bara har de största oljereserverna utan har bland de största fyndigheterna i guld, silver och coltan. Att landet förespråkar en vidare utbyggnad av sin jämställda demokrati genom exploatering av dessa resurser med statsägda bolag bäddar för politisk insyn för högre och bättre miljömål.
Men trots att detta förbättrar miljöarbetet, demokratin och jämställdheten i en tid som annars kännetecknas av pandemiska privatiseringar, förs inga debatter om vikten av att respektera landets självständighet i utformningen av sin extraktiva näringspolitik.
I detta sammanhang fortsätter utrikeskorrespondenter i SR och SVT att visa sig partiska för USA:s interventionism i Venezuela. Rapporteringen följer de koloniala riktlinjerna som Vita Huset driver.
I detta sammanhang fortsätter utrikeskorrespondenter i SR och SVT att visa sig partiska för USA:s interventionism i Venezuela. Rapporteringen följer de koloniala riktlinjerna som Vita Huset driver. Här saknas både en journalistik och ett redaktionellt arbete som förser läsarna med en kritisk granskning av USA:s kolonialism i regionen.
I stället för kritisk rapportering kritiseras de länder som ställer sig i vägen för USA:s koloniala intressen. Vi menar att komplexitet och kritiska förhållnigssätt måste vara en del av utrikesrapporteringen. I stället ser vi att en allt större osaklighet kännetecknar rapporteringen. I Venezuelas fall ersätter SVT och SR kritisk granskning av sakförhållanden med reportrarnas egna åsikter vilka, repetitivt och utan underlag, kallar landet för “en växande diktatur”.
USA:s president Donald Trump utsåg – via twitter – talmannen i den Venezuelanska kongressen till landets president. Att detta inte har problematiserats av våra Public Service bolag är anmärkningsvärt. Att ett twitterinlägg är i strid med både landets grundlag och internationell rätt är förstås uppenbart. Detta borde leda till en kritisk granskning av motiven bakom utspelet. Men det saknas i rapporteringen.
Hur kan SVT och SR stå för denna typ av rapportering och ändå hoppas på att den ska uppfattas som trovärdig när den bryter mot sitt eget uppdrag?
Hur kan SVT och SR stå för denna typ av rapportering och ändå hoppas på att den ska uppfattas som trovärdig när den bryter mot sitt eget uppdrag, mot medborgarnas rätt till en oberoende, saklig, opartisk och kritisk nyhetsförmedling?
Rapportering om Venezuela i den aktuella konflikten lever inte upp till grundläggande krav på kritisk journalistik. Genom att vara okritiskt mot och partisk för USA:s interventionism och för den liberala oppositionen i landet spelas det oberoende som vi har gett bolagen bort. Vi kräver att SVT och SR upprätthåller sitt oberoende och lever upp till sin plikt att rapportera utifrån en saklig och kritisk journalistisk hållning.
Juan Velásquez Atehortúa
docent i genusvetenskap vid Göteborgs universitet
Adrián Groglopo
lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet
Ylva Habel
lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, forskare vid CEMFOR, Uppsala Universitet
Nicholas Smith
lektor i Filosofi vid Södertörns högskola