Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Kampen mot Corona är ingen internationell tävling där tuffast vinner och det finns ingen anledning att vara avundsjuk på vad andra gör. Det kommer alltid finnas kritiker när man går sin egen väg, men de allra flesta svenskar stödjer den svenska ansatsen och det finns en oerhörd kraft i den gemenskapen, skriver debattören. Bild: Nils Petter Nilsson

Sveriges linje i kampen mot Corona stöds av psykologisk forskning

Debatten går het om vilken som är den bästa strategin för att få kontroll på virusspridningen - nedstängning eller frivilliga insatser. Men modern motivationsforskning visar att det är mycket effektivare om människor faktiskt vill följa regler och rekommendationer än om de gör det bara för att undvika straff, skriver Karin Weman Josefsson, doktor i psykologi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Forskare och experter har olika uppfattning om det mesta, även strategier för att hantera Corona. De flesta experter är dock överens om att ingen vet säkert vad som är mest effektivt. Det bästa man kan göra är en noggrann sammanvägning av befintlig evidens, ha dialog med andra experter och följa vedertagna riktlinjer för hantering av epidemier. Detta är vad de flesta länder gör världen över - men på olika sätt på grund av olikheter i traditioner, lagsystem, gränsdragningar mellan politik och myndigheter, förutsättningar i sjukvårdssystem och att man befinner sig i olika faser av epidemin.

Enligt Sveriges främsta experter - Tegnell, von Shreeb och Giesecke - finns det inga bevis för att drakoniska åtgärder och ”hårdare tag” skulle fungera bättre än den strategi som Sverige valt. De menar att svensk tradition bygger på gemenskap, frivillighet och eget ansvar och att svenskar följer rekommendationerna i samma utsträckning som hårdare regler följs utomlands.

Meningsfulla regler

Tegnell poängterar vikten av transparens och att varje person har förståelse för det som sker och varför, funderar på sin roll och tar sitt ansvar:

-Ska man lyckas med åtgärder som ska vara kvar i flera månader måste människor tycka att det är meningsfulla regler.

Experterna förklarar tålmodigt att hårda restriktioner, fängelsestraff och böter inte hjälper över tid, speciellt inte i demokratier. Endast diktaturer kan låsa in folk med våld (som vi såg i Kina), vi andra kommer tröttna på isoleringen och bryta förbuden, vilket vi också ser bevis på i Italien, Spanien, Frankrike som har tusentals överträdelser mot utegångsförbuden. Tegnell och hans kollegor menar att strategier som bygger på information, frivillighet och gemensamt ansvar har mycket större chans att upprätthålla långsiktiga beteendeförändringar. Detta är ljuv musik för en motivationsforskare.

Endast diktaturer kan låsa in folk med våld (som vi såg i Kina), vi andra kommer tröttna på isoleringen och bryta förbuden, vilket vi också ser bevis på i Italien, Spanien, Frankrike som har tusentals överträdelser mot utegångsförbuden

Varför då? Jo, den svenska ansatsen mot Corona som bygger på frivillighet, information och solidaritet är helt i linje med motivationsteoretiska principer. Till skillnad från den klassiska övertron på morot och piska bygger modern motivationsteori på tre grundläggande psykologiska behov som anses ha avgörande betydelse för mänsklig motivation och välbefinnande - dessa är autonomi (frivillighet), kompetens (information) och tillhörighet (solidaritet).

Grundtesen är att om kontexten stöder dessa psykologiska behov blir motivationen mer självbestämmande och därmed också självreglerande – då behövs inga yttre kontrollerande faktorer (morot eller piska) för att människor ska följa regler och rekommendationer. Det är mycket mer effektivt om folk följer rekommendationerna för att de vill det och tycker att det är viktigt, än för att undvika straff.

Följer lagar för att de vill

Samhället bygger ju på att de flesta följer lagar och regler för att de vill det, för att de känner att de är en del av en gemenskap, vill bidra till samhället och att det känns meningsfullt. De flesta av oss låter ju inte bli att råna närbutiken för att man riskerar fängelse, utan för att vi tycker att det är fel att göra det. Annars skulle vårt rättssystem snabbt haverera och fängelser bli överfulla.

Hårdare straff avskräcker inte brott, brott begås ju även i länder med 200 års fängelse eller dödsstraff. Detta beror på att förbud och regler inte fungerar i sig själva, de fungerar bara när människor förstår orsakerna bakom dem, finner dem meningsfulla och känner att man är en del av samhället.

Alla som försökt vet att det är svårt att ändra både andras och vårt eget beteende, men det finns alltså vissa knappar man kan trycka på som ökar chansen att lyckas.

Oavsett om de medvetet formulerar sig enligt motivationsteoretiska principer eller har en intuitiv förståelse baserad på erfarenhet och ämneskompetens, förmedlar Folkhälsomyndighetens experter information på ett sätt som tydligt kan kopplas till mekanismer för motivation med starkt stöd i forskningen.

Oerhörd kraft

Kampen mot Corona är ingen internationell tävling där tuffast vinner och det finns ingen anledning att vara avundsjuk på vad andra gör. Det kommer alltid finnas kritiker när man går sin egen väg, men de allra flesta svenskar stödjer den svenska ansatsen och det finns en oerhörd kraft i den gemenskapen.

Vi lever i ett land som bygger på transparens och präglas av tillit till myndigheter och till våra medmänniskor. Det bästa vi kan göra just nu är att behålla det svenska lugnet, följa rekommendationerna och ta hand om varandra. Vi behöver ha tålamod i kampen mot Corona, för den kommer att ta lång tid och då känns det ganska skönt att slippa husarrest, patrullerande militärpolis och hot om böter och fängelse.

Njut av att få gå ut i solen, stötta dina lokala handlare och beställa hämtmat - men stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna, håll avstånd och skydda våra äldre. Inte för att någon tvingar dig, utan för att du kan välja att göra något meningsfullt och viktigt.

Karin Weman Josefsson, Fil Dr Psykologi