Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Globalt är avskogning det största hotet mot biologisk mångfald och den näst största källan till utsläpp av växthusgaser, och leder till att skogbränder förvärras. Dessutom har vi under Covid-pandemin sett att sjukdomar sprids mellan djur och människor och hur påverkan på naturen och ekosystemen kan bidra till spridning av virus, skriver debattörerna.
Globalt är avskogning det största hotet mot biologisk mångfald och den näst största källan till utsläpp av växthusgaser, och leder till att skogbränder förvärras. Dessutom har vi under Covid-pandemin sett att sjukdomar sprids mellan djur och människor och hur påverkan på naturen och ekosystemen kan bidra till spridning av virus, skriver debattörerna.

Sverige måste stå upp för kraftfull EU-lag mot avskogningen

Nyheterna om bränderna i Amazonas, Borneo och Kongo är inte förstasidesmaterial längre. Tyvärr. För om de fortsätter i samma takt kan regnskogarna vara borta innan nästa sekel. Skogsbränderna förvärras av de senaste årens utbredda avskogning. EU måste införa en lagstiftning mot import av produkter som kan leda till avskogning – och Sverige måste driva på detta, skriver bland andra Peter Westman, biträdande generalsekreterare WWF.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Regnskogen brinner. Hela 80 procent av världens landarter finns i skogen och majoriteten av världens växt- och djurarter återfinns i tropiska skogar. Mer än en miljard av världens mest marginaliserade – varav många urfolksgrupper - är beroende av skogen för sin försörjning.

Globalt är avskogning det största hotet mot biologisk mångfald och den näst största källan till utsläpp av växthusgaser, och leder till att skogbränder förvärras. Dessutom har vi under Covid-pandemin sett att sjukdomar sprids mellan djur och människor och hur påverkan på naturen och ekosystemen kan bidra till spridning av virus.

Skogsbränder anläggs medvetet

Skogsbränder i tropiska områden anläggs ofta medvetet för att röja ny storskalig jordbruksmark. Jordbruksexpansionen ligger bakom 80 procent av avskogningen globalt genom odling av grödor som palmolja, kakao, soja till djurfoder, köttproduktion, trä och gummi.

EU och Kina är världsledande importörer av produkter som bidrar till avskogning. Importen av dessa produkter till EU leder indirekt till hela tio procent av avskogningen, enligt EUs egna siffror.

Europaparlamentet röstade i oktober för att en stark lagstiftning som hanterar EUs bidrag till global avskogning. Men i Sverige har det från politiskt håll varit tyst.

För att undvika att avskogningen istället flyttas till annan värdefull natur måste lagen även skydda andra ekosystem som gräsmarker, savanner och våtmarker och dessutom skydda urfolks och lokalsamhällets rättigheter.

Inför EU-valet 2019 svarade sex partier (S, V, C, L, MP, Fi) i WWFs valkompass att de stödjer en EU-handlingsplan med lagstiftning mot avskogning. Det visar att partierna har chans att uppnå en majoritet i den svenska riksdagen för detta.

Under hösten har många svenskar skrivit under det europeiska uppropet Together4Forests för en kraftfull EU-lag. I skrivande stund har över 1 miljon personer skrivit på uppropet. Men vi behöver ännu fler underskrifter. Nu har Sverige och EU en gyllene chans att ta på sig ledartröjan. För att undvika att avskogningen istället flyttas till annan värdefull natur måste lagen även skydda andra ekosystem som gräsmarker, savanner och våtmarker och dessutom skydda urfolks och lokalsamhällets rättigheter.

Vi ser det som en självklarhet att Sverige och den svenska regeringen ska vara pådrivande för denna lagstiftning i EU. Biologisk mångfald är ingen lyx som vi kan välja att unna oss, utan det är basen för allt liv. Nu är det dags att visa handlingskraft.

Peter Westman, biträdande generalsekreterare WWF

Karin Lexén, generalsekreterare SNF

Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace