Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Kinahandeln främjar jobb och tillväxt i Sverige. Men att bli för beroende av den riskerar att föra med sig grava sårbarheter, vilka det svenska samhället behöver göra mer för att bemöta. Problemet är att många svenskar inte har ett fast grepp om ett viktigt faktum: att Kina är en pionjär inom geoekonomi, skriver debattören.  Bild: Maja Suslin / TT
Kinahandeln främjar jobb och tillväxt i Sverige. Men att bli för beroende av den riskerar att föra med sig grava sårbarheter, vilka det svenska samhället behöver göra mer för att bemöta. Problemet är att många svenskar inte har ett fast grepp om ett viktigt faktum: att Kina är en pionjär inom geoekonomi, skriver debattören. Bild: Maja Suslin / TT

Sverige måste bemöta Kinas ekonomiska hot

Sverige blir alltmer beroende av Kina. Nu är det dags att rusta för att bemöta Kinas maktspråk och geoekonomiska provokationer. Och att lära av hur Norge drabbats, skriver Philip Anstrén från tankesmedjan Frivärld.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Kina håller på att bli en oumbärlig handelspartner till Sverige. Den röda draken köpte 2019 fem procent av den svenska exporten och stod samma år för en lika stor andel av importen. Snabbt går det också: den svenska exporten till Kina mer än fördubblades från 31 miljarder kronor 2009 till 72 miljarder 2019. Importen steg mellan samma år från 35 till 77 miljarder.

Kinahandeln främjar jobb och tillväxt i Sverige. Men att bli för beroende av den riskerar att föra med sig en allvarlig sårbarhet, något som det svenska samhället behöver göra mer för att bemöta. Problemet är att många svenskar inte har ett fast grepp om ett viktigt faktum: att Kina är en pionjär inom geoekonomi.

En glömd färdighet i Europa

Geoekonomi är konsten att använda ett lands ekonomi för att främja utrikes- och säkerhetspolitiska mål. Det är en bortglömd färdighet i Västvärlden: de flesta demokratiska samhällen hyser marknadsliberala värderingar som betonar ekonomisk frihet och en begränsad roll för staten i näringslivet.

På sikt är också våra demokratiska friheter hotade. Kina har de senaste åren allt mer aggressivt trakasserat Kinakritiska röster i Sverige. Trots det har regeringen – sannolikt hämmad av ekonomiska betänkligheter – underlåtit att förklara den kinesiske ambassadören persona non grata.

Kinesiska kommunistpartiet har få sådana skrupler. Kina kommer in på plats 103 på amerikanska Heritage Foundations Index of Economic Freedom. Statligt ägda företag står för runt 25 procent av Kinas BNP. Den kinesiska staten utövar starkt inflytande också över privatägda företag. Beijing har vid flera tillfällen manipulerat handelsflöden för utrikespolitiska och auktoritära syften.

Fråga Norge

Vad betyder det i praktiken? Fråga Norge. När den kinesiske demokratiförkämpen Liu Xiaobo 2010 fick Nobels fredspris svarade Beijing med att blockera delar av den norska exporten till Kina. Kommunistpartiet frös också de diplomatiska och ekonomiska förbindelserna. Norge gick bara mellan 2011 och 2013 miste om upp till tretton miljarder kronor i exportintäkter.

Sådan opålitlighet är i sig ett skäl att inte satsa för mycket på Kina. Men hur historien slutade uppdagar en ännu större risk. Norge har sedan förbindelserna med Beijing normaliserades 2016 fegat undan från att hävda sin identitet som en moralisk stormakt inför Kina. När Liu Xiaobo 2017 dog i ett kinesiskt fängelse vägrade Norges statsminister att kritisera Kommunistpartiet.

Kinas geoekonomiska aggression har kringskurit den norska regeringens utrikespolitiska handlingsfrihet. Sveriges utrikespolitiska intressen skulle lida skada om vi tvingas vika oss på samma sätt: vårt oproportionerligt stora internationella inflytande vilar till hög grad på vår moraliska auktoritet.

Kinas geoekonomiska tendenser är också ett säkerhetspolitiskt hot. Kinesiska hot har bidragit till den svenska regeringens ovilja att – likt Storbritannien – förbjuda Huawei, en kinesisk telekomjätte, från att bygga svenska 5G-nät. Huawei är enligt kinesisk lag skyldigt att göra data som företaget hanterar tillgängligt för Kommunistpartiet. Att låta det bygga kritisk infrastruktur är ett gravt hot mot informationssäkerheten.

Hotar demokratisk frihet

På sikt är också våra demokratiska friheter hotade. Kina har de senaste åren allt mer aggressivt trakasserat Kinakritiska röster i Sverige. Trots det har regeringen – sannolikt hämmad av ekonomiska betänkligheter – underlåtit att förklara den kinesiske ambassadören persona non grata. Desto mer beroende Sverige blir av Kina, desto svårare kommer det bli att trycka tillbaka.

Det svenska samhället bör påminna sig om hur obetydligt det är för Kina: Sverige köpte 2018 bara 0,3 procent av Kinas exporter, och tillfredsställer bara 0,5 procent av Kinas importbehov. Det är en ogynnsam geoekonomisk maktbalans.

Sverige behöver rusta upp sin förmåga att stå emot geoekonomiska påtryckningar från Kina. Lyckligtvis gör man det bäst genom att satsa mer på ekonomisk frihet och marknadsliberalism. Sverige bör särskilt verka för att:

X Förverkliga Europas geoekonomiska potential. EU är Kinas största handelspartner. EU bör mycket mer aktivt utnyttja detta faktum för att pressa Kina att reformera sin ekonomi, till exempel genom att villkora framtida handelsförhandlingar på större ekonomisk frihet i Kina.

X Driva igenom frihandelsavtal som utesluter Kina. Transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, ett planerat frihandelsavtal mellan EU och USA, skulle representera över 40 procent av global BNP. Att sitta på sådant marknadsinflytande skulle både främja svensk handel och stärka Västvärldens normgivande ställning i världsekonomin.

X Investera mer i handelsfrämjande. Mer resurser behövs för att utveckla handelsförbindelser med tillväxtmarknader som är mindre geoekonomiskt riskabla och/eller respekterar marknadsliberala spelregler, till exempel Taiwan och Indien. Biståndet bör lägga större vikt på att hjälpa fattiga länder att handla med Sverige, så kallat aid for trade.

EU kan både värna marknadsliberala värderingar och bemöta det geoekonomiska hotet från Kina. Det är, som kineserna säger, är en riktig win-win.

Philip Anstrén, rapportförfattare, tankesmedjan Frivärld