Coronapandemin har slagit hårt mot hela världen, med hundratusentals döda människor och även med enorma ekonomiska effekter. Nu möter vi den största nedgången sedan andra världskriget, med lågkonjunktur under flera år framåt. Att investera i hållbarhet kommer vara helt avgörande för hur vi tar oss ur krisen, bygger upp svensk ekonomi igen och kan gå starkare framåt. En framtid där klimatkrisen finns kvar och både digitaliseringen och elektrifieringen kommer kräva energi.
Skadlig elbrist
Sverige har en bättre position än många andra länder för att ta ledande roller i världen inom både digital och hållbar tillväxt. Vi har till exempel näst flest digitala storföretag i förhållande till vår befolkning i hela världen och några av världens allra högsta klimatambitioner. Redan i dag kan svenska företag och hushåll få tillgång till nästan helt fossilfri el, varav allt mer från förnybara källor som sol, vind och vatten. Men senast nu under sommaren har vi sett hur Sverige möter återkommande risker för effektbrist och därmed risk för problem i vår elförsörjning. Risken för att inte kunna få tillgång till el när den behövs hämmar ekonomin redan nu, vilket blir ännu värre när sommaren är slut och aktiviteten kommer igång igen.
Stor potential
Brist på el där den behövs betyder risk för minskad tillväxt och färre jobb, vilket alltid är skadligt men särskilt nu. Tvärtom behöver Sveriges elproduktion öka. Ju mer el som kan produceras lokalt och även lagras när tekniken förbättrar möjligheterna till det, desto mer kan vi också förbättra elförsörjningen utan ökad belastning på elnäten.
Sverige brukar vara stolt över ren el och höga klimatambitioner, men samtidigt kommer inte ens en halv procent av den svenska energin från solen. Det kan jämföras med Nederländernas fem procent och Tysklands cirka nio procent, för att nämna två länder som inte heller är kända för soligt klimat. Vi har alltså en stor potential som inte utnyttjas.
Måste sluta straffa
Under de senaste åren har intresset och investeringarna i solenergi börjat ta fart. Under 2019 fördubblades till exempel antalet installerade solcellsanläggningar och nu i juni började Soltechs dotterbolag Swede Energy bygga Nordens hittills största soltaksanläggning på Hisingen åt fastighetsbolaget Castellum. Men om fler ska kunna använda energi genererad av solen behöver det bli lättare för fler att ställa om. Det gäller både företag, hushåll och Sverige som samhälle. Tre förändringar skulle underlätta omställningen direkt:
1. Sluta bestraffa företag som satsar på solen. En stor kontors- eller handelsfastighet som producerar solel på taket och/eller på fasaden kan med dagens teknik och metoder producera ungefär en miljon kilowattimmar vilket motsvarar årsförbrukningen för 40 villor. I många andra affärssammanhang blir ekonomin bättre vid stordrift, men redan vid 255 kilowatt installerad solel försämras tvärtom kalkylen eftersom det då tillkommer energiskatt. Då klassas nämligen företaget som elproducent, med särskild administration och skatt som följd. Enligt en rapport från Svensk Solenergi är det få jämförbara länder som har liknande begränsningar. Sveriges näringsliv, som pressas av små marginaler och tuffa villkor från flera håll, kan göra stora insatser för omställningen till hållbarhet. Men inte om de bestraffas för det.
2. Sluta bestraffa privatpersoner som satsar på solen. Det stöd för solceller som infördes 2009 är på väg att ersättas av ett generellt skatteavdrag för investeringar i solenergianläggningar. Det kan, om det blir tydligt och enkelt utformat, underlätta för privatpersoner att investera i solenergi på både taket och fasaden och producera el så det räcker till både familjen, laddning av bilen och lite till. Men den som producerar mer el än man själv behöver möts i dag av begränsningar i form av maximal mängd som elnätsägarna tillåter och krav på registrering och även momsplikt om försäljningen av el ut på nätet överstiger 30 000 kilowattimmar per år. För en vanlig villaägare kan det alltså bli både dyrare och krångligare att producera mer. Det är bakvänt. Även privatpersoner borde uppmuntras att förbättra sina kalkyler för både miljön och ekonomin i stället för att, som nu, bestraffas om man gör en extra insats.
3. Se över energibeskattningen på el i sin helhet. I dag drar statskassan in ungefär lika mycket energiskatt från el som från bensin och diesel. Men om vi vill elektrifiera mer och minska våra utsläpp krävs att vi producerar mer el och fasar ut fossila bränslen. Då är det rimligt att beskatta energi från fossila källor, minst så mycket som i dag, men inte att belägga elen med extra kostnader. Tvärtom behöver dessa minska. Olika slags el beskattas i dag på olika sätt med flera olika regler och gränser att hålla reda på inom både Sverige och EU. Ett enkelt sätt att både öka elproduktionen och minska administrationen är att sänka eller helt avskaffa energiskatten på el. Sverige, med vår tyngd i klimatfrågan, kan ta en ledande roll för att driva på i den riktningen även inom EU.
Efter Coronakrisen behöver svensk ekonomi ny energi. Då kan, och behöver, vi vara bättre än andra på att använda ny teknik för både tillväxtens och klimatets skull. Då får vi inte bestraffa den möjlighet till mer och bättre energi, och därmed tillväxt, som solen kan ge oss.
Anna Kinberg Batra, styrelseordförande Soltech Energy
Stefan Ölander, vd Soltech Energy