Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Christofer Fjellner (M), Europaparlamentariker.

Sverige behöver granska utländska investeringar

Kinesiska respektive ryska investeringar och verksamheter kan inte enbart bedömas på ekonomiska meriter. De väcker även frågor om svensk säkerhetspolitik, skriver Christofer Fjellner (M).

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I veckan som gick beslutade Europaparlamentet om riktlinjer för hur medlemsstaterna får granska och i vissa fall förbjuda utländska investeringar. Det är ett bra första steg, men långt ifrån tillräckligt. Sverige måste införa en mekanism också på nationell nivå. Våra nordiska vänner i Finland och Danmark har, precis som Storbritannien och Australien, visat att det är fullt möjligt att tillvarata sina säkerhetspolitiska intressen utan att hemfalla åt protektionism. Efter säkerhetsbristerna på Svenska kraftnät och IT-skandalen på Transportstyrelsen måste regeringen visa att den tar säkerhetspolitiken på allvar.

Internationella investeringar är i grunden positivt och skapar nya jobb och leder till ökad tillväxt.

Internationella investeringar är i grunden positivt och skapar nya jobb och leder till ökad tillväxt. De är särskilt viktiga för ett litet och omvärldsberoende land som Sverige och gör det möjligt för näringslivet att vidareutveckla sin verksamhet, nå nya kundkretsar och genomföra nödvändiga rationaliseringar i ineffektiva företag.

Vanligtvis brukar stater som hindrar utländska aktörer från att verka i landet drivas av protektionistiska motiv och det gäller också den här gången när allt fler får upp ögonen för utvecklingen i framförallt Kina.

Det faktum att EU:s investeringar i Kina är värda över tre gånger så mycket som kinesiska investeringar i EU borde vara en fingervisning om att vår ekonomi inte riskerar att styras helt av Kina framöver.

Det är en tacksam möjlighet att överdriva hotet från Kina för att minska konkurrensen och försvåra för kinesiska företag att verka i Europa. Säkerhetspolitik används ibland som en ursäkt för protektionism. Det faktum att EU:s investeringar i Kina är värda över tre gånger så mycket som kinesiska investeringar i EU borde vara en fingervisning om att vår ekonomi inte riskerar att styras helt av Kina framöver.

Men det förekommer investeringar och verksamheter i Sverige som vi måste titta närmare på, granska och i särskilda fall ha möjlighet att stoppa. Investeringar i samhällsviktig infrastruktur, som hamnar eller energiförsörjningen, eller i högteknologiska företag med relevans för totalförsvaret kan inte stå bortom granskning. Det gäller i synnerhet om investeraren är ett direkt statskontrollerat företag eller ett företag med nära kopplingar till en auktoritär regim.

Huawei, med nära kopplingar till det kinesiska kommunistpartiet, bedöms av många regeringar utgöra ett reellt hot.

Särskilt Huawei, med nära kopplingar till det kinesiska kommunistpartiet, bedöms av många regeringar utgöra ett reellt hot. I Storbritannien är företaget föremål för granskning och kontroll av ett särskilt underrättelseorgan sedan många år. USA, Australien och Nya Zeeland har förbjudit Huawei från att delta i utbyggnaden av landets 5G-nätverk.

Hittills har det svenska svaret varken varit strukturerat eller genomtänkt. När tillstånden för frekvensutrymmet på 5g-nätverket auktioneras ut tar Sverige inga sådana hänsyn.

På samma aningslösa sätt agerade Sverige när ett kinesiskt företag med kopplingar till kommunistpartiet ville undersöka förutsättningar för en djuphamn i Lysekil.

På samma aningslösa sätt agerade Sverige när ett kinesiskt företag med kopplingar till kommunistpartiet ville undersöka förutsättningar för en djuphamn i Lysekil. Det kommunala självstyret hindrade staten från att sätta stopp för planerna, trots att försvaret varnade för säkerhetsriskerna. Det var först efter att Socialdemokraterna internt tagit det S-märkta kommunalrådet i örat som planen skrinlades.

Det är inte en långsiktigt hållbar strategi. Att regeringen nöjer sig med detta är bara ytterligare ett exempel på hur slapphänt Socialdemokraterna hanterar frågor som rör Sveriges säkerhet.

När EU-förslaget om att granska utländska investeringar kom för ett och ett halvt år sedan avfärdade handelsminister Ann Linde (S) det som ”en protektionistisk åtgärd”. Lyckligtvis har regeringen ändrat sin ståndpunkt sedan dess om lagen Europa- parlamentet antog i förra veckan. Men att Sverige ska införa en sådan granskning på hemmaplan har regeringen fortfarande inte öppnat upp för, trots att Moderaterna begärde det redan för snart ett år sedan.

Erfarenheter från andra länder visar att det går att systematiskt granska utländska investeringar utan att bli protektionistiska. Hur granskningen exakt utformas skiljer sig åt.

I Finland gör närheten till Ryssland att framförallt investeringar i försvarssektorn granskas. I Australien ligger tyngdpunkten på att förhindra kritisk infrastruktur från att hamna i fel händer.

En svensk mekanism måste utgå från den ökade hotbilden och garantera säkerhet och ordning, inte på ett diffust allmänintresse eller statliga ekonomiska strategier.

En svensk mekanism måste utgå från den ökade hotbilden och garantera säkerhet och ordning, inte på ett diffust allmänintresse eller statliga ekonomiska strategier.

Moderaterna är en kraft för ett Sverige med öppna marknader och frihandel. Men vi är också en garant för nationell säkerhet. När det säkerhetspolitiska läget är det sämsta sedan kalla krigets dagar måste vi i Sverige uppdatera våra regler och skydda oss.

Christofer Fjellner (M)

Europaparlamentariker