I Sverige är det gemensamma så hårt nedbantat att även små störningar innebär stora problem. Vid en kris som denna blir det än värre. Centrala samhällsuppgifter har splittrats upp på en mängd olika privata företag utan blick för det gemensammas bästa. Därför vänder sig människor nu till det offentliga, medan idén om att marknaden löser alla problem är hopplöst passé.
För att ta oss ur krisen behöver Sverige ett massivt statligt investeringsprogram. Det skulle på en och samma gång fylla flera nödvändiga funktioner. Genom att staten över lång tid satsar stora summor på investeringar skapas en mängd arbetstillfällen, både i det offentliga och det privata. Genom omfattande investeringar ser vi också till att komma ifatt de stora samhällsbehov som finns överallt omkring oss. Det handlar om alltifrån att se till att tågen går som de ska, till att barnen på förskolan får bra och fina lokaler. Men en investeringsplan på 20-talet måste även ta sig an större uppgifter än så. Det är på vår generation det ligger att ställa om samhället för att klara klimatet. Vi måste bygga om Sverige för att pressa ned utsläppen och göra det möjligt att leva rika liv på ett hållbart sätt.
Marknadskrafternas kortsiktighet
Vi vill att detta sker i form av en tydlig statlig investeringsplan där prioriteringar, kostnader och tidsperspektiv finns redovisade. Sådana beslut om Sveriges långsiktiga utveckling bör formas öppet och demokratiskt, inte överlåtas åt marknadskrafternas kortsiktighet.
Över tid handlar det om många hundratals miljarder kronor som behöver satsas på statlig nivå. Fyra centrala områden för en investeringsplan är:
Bostäder
Enligt Boverket behöver det byggas omkring 67 000 bostäder per år de närmaste åren. Samtidigt sjunker bostadsbyggandet. Framför allt saknas hyresrätter med rimliga hyror. Vänsterpartiet föreslår bland annat statliga topplån och ökat investeringsstöd för hyresrätter. Vi behöver lösa bostadsbristen och bygga mer blandade städer, med mindre trångboddhet och segregation.
Samhällslokaler
För att möta den demografiska utvecklingen krävs omfattande investeringar i nya offentliga lokaler. De närmsta sex åren behöver det byggas hundratals förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och äldreboenden. Därför föreslår vi ett nytt investeringsstöd där staten medfinansierar bygget av sådana viktiga samhällslokaler. Vår gemensamma välfärd ska vara samhällets stolthet, vilket kräver bra och ändamålsenliga lokaler. Vi vill även se ett investerings- och renoveringsstöd för idrottsanläggningar. Bra sådana ska finnas för barn och ungdomar över hela landet.
Energi
Några av de största utmaningarna för att minska klimatutsläppen i Sverige finns i basindustrin och att ökad styrning måste förenas med stärkt konkurrenskraft. Det behövs ekonomiska incitament för att investera i energieffektivisering. Vi behöver en massiv utbyggnad av vindkraft, vilket kräver en starkare stat i energiproduktionen. Vi vill därför se ett utökat uppdrag för statligt ägda Vattenfall att investera mer i vindkraft.
Men även elnätet behöver utvecklas. Det finns en underproduktion i södra Sverige och en överföringsproblematik norrifrån som hindrar klimatomställningen. För att lösa det behövs en tredje elkabel från Gotland, så att vindkraften där kan byggas ut och föras över till fastlandet.
Hållbar infrastruktur
För att få ned utsläppen vill vi storsatsa på järnväg. Nya stambanor för snabba tåg kan ersätta många flyg- och bilresor samt frigör utrymme för godstransport på järnväg. Vi vill också skapa bättre möjligheter att ta nattåget ut i Europa och se till att tågtrafiken i norra Sverige äntligen byggs ut och rustas upp.
För att hela Sverige ska kunna utvecklas krävs utbyggnad av bredband. Utbyggnaden har stannat av de senaste åren då man närmar sig områden där det inte är lönsamt för privata aktörer. Här behövs ökade statliga satsningar.
Vi föreslår även att Sverige inrättar en grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder kronor i kapital. Ur den ska stora och små företag kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta. Klimatarbetet måste få fart i hela samhället.
Ökad beskattning
De ekonomiska ramverken ska inte få hindra oss från nödvändiga investeringar. Det centrala är istället att vi får en hållbar och ansvarsfull hantering av de offentliga finanserna. En statsbudget i balans över en konjunkturcykel är en mer rimlig styråra än dagens ramverk. Överskott i statens finanser gör det möjligt att finansiera investeringar direkt, medan upplåning är det rimliga i vissa situationer. Men behoven av att låna minskar med ökad beskattning på den ekonomiska elit som under så många år har vunnit på den förda politiken.
I dag går människor arbetslösa samtidigt som samhället är fullt av viktiga arbetsuppgifter att utföra. För att råda bot på detta vill vi bygga vidare på de konstruktiva partiöverskridande samtal som har förts under pandemin. Nu blir uppgiften att ta oss ur den ekonomiska krisen och bygga ett starkare samhälle för morgondagen. För det behövs en investeringsplan.
Jonas Sjöstedt, partiledare Vänsterpartiet
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.