Den 5 juni firas Världsmiljödagen och den 8 juni firas Världshavsdagen som båda erkänns av FN. I miljörapporten Livestock’s Long Shadow varnar FN för en framtida ekologisk kollaps till land och havs om världens regeringar inte minskar köttkonsumtionen rejält. Köttskatt är sannolikt det kraftfullaste och mest kostnadseffektiva verktyget för att uppnå detta.
I samband med att Karolina Skog (MP) blir ny miljöminister höjs röster för en miljönystart för regeringen. Ett bra sätt är att generalisera koldioxidskatten så att den även innefattar animalier i enlighet med Naturvårdsverkets förslag i rapporten Hållbara konsumtionsmönster. En sådan skatt pressar resolut ner konsumtionen av animalier vilket gynnar världshaven och klimatet.
Havsmiljöinstitutets nysläppta rapport Changes in four societal drivers and their potential to reduce Swedish nutrient inputs into the sea visar att mindre konsumtion och produktion av proteinrika livsmedel har potential att avsevärt reducera fosfor- och kväveövergödningen av Östersjön. Konsumtionen av kött, fisk, ägg och ost har ökat i Sverige de senaste decennierna. I dag äter svensken 55 procent mer animaliskt protein än 1970, vilket absolut inte behövs ur näringssynpunkt.
Havsmiljöinstitutets rapport visar att en minskad konsumtion från totalt 80 till 60 gram högvärdigt protein per person och dag, reducerar havets årliga belastning av fosfor med 40 procent och av kväve med 50 procent. Detta under förutsättning att jordbruksmarken som blir över i stället används till perenna fodergrödor som kräver mindre gödsling och plöjning.
Värsta miljöboven
FN:s djuruppfödningsrapport Livestock’s Long Shadow pekar ut djurhållningen som en av de allra största miljöbovarna av alla mänskliga aktiviteter. Den toppar listan för bland annat jordförstörelse, förstörelse av vattenresurser, överutnyttjande av vattenresurser, försurning och luftföroreningar. Dessutom orsakar djurhållningen enorma utsläpp av växthusgaserna metan, dikväveoxid och koldioxid. Den globala kött- och mejeriproduktionen påverkar klimatet ungefär lika mycket som alla bilar, flygplan, båtar och lastbilar gör tillsammans.
För att på allvar pressa ner köttkonsumtionen behövs en rationell livsmedelspolitik som innebär att det som är bra för miljön premieras. Vegonorm i offentlig verksamhet, utbildningsinsatser i vegetarisk matlagning och informationskampanjer är exempel på möjliga politiska åtgärder. Men viktigast är införande av en skatt på kött. Allra helst kombinerat med sänkt moms på miljövänliga vegetabilier.
Kan ge upp till 12 miljarder
Naturskyddsföreningen rekommenderar en generell klimatavgift på all köttkonsumtion. Det framkommer i deras rapport Det subventionerade köttet. Naturskyddsföreningens beräkningar visar att en sådan klimatavgift på kött skulle kunna landa på 20-25 kronor per kilo kött och ge intäkter till staten på 9-12 miljarder kronor årligen.
Danmark överväger att införa köttskatt efter att regeringens etiska råd nyligen förordat en initial skatt på nötkött som är tänkt att utvidgas till allt rött kött i framtiden. För världsmiljöns skull uppmanar vi regeringen att förbereda införandet av en sådan miljöskatt i Sverige redan i budgeten för 2017.
Jonas Paulsson
Köttfri måndag