r. Förra året hade endast 0,4 procent av Sveriges biståndsinsatser via biståndsmyndigheten Sida funktionsnedsättning som huvudfråga, skriver Jamie Bolling, ordförande MyRight.
r. Förra året hade endast 0,4 procent av Sveriges biståndsinsatser via biståndsmyndigheten Sida funktionsnedsättning som huvudfråga, skriver Jamie Bolling, ordförande MyRight. Bild: Mia Munkhammar/MyRight

Svenskt bistånd sviker de allra mest utsatta

Barn och vuxna med funktionsnedsättningar är mer utsatta i situationer av våld, kris och fattigdom. Trots regeringens försäkringar om att prioritera de mest utsatta ser vi nu med stor oro på hur svenskt bistånd förändras och hur denna grupp sällan nås av rätt insatser, skriver Jamie Bolling, ordförande MyRight.

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Antalet personer med funktionsnedsättning i världen ökar, bland annat på grund av krig, förebyggbara sjukdomar och svält. Enligt Världsbanken lever 20 procent av världens fattigaste med funktionsnedsättning och de är en mycket utsatt grupp.

De drabbas i högre grad av våld och fattigdom och många utesluts helt från både utbildning och arbete. Kris- och katastrofhjälp är sällan är anpassad för döva, blinda, de med intellektuella funktionsnedsättningar eller med nedsatt rörelseförmåga, vilket leder till att människor som hade kunnat räddas istället skadas och dör.

Men trots att barn och vuxna med funktionsnedsättningar är mer utsatta och borde vara högsta prioritet för alla som jobbar med fattigdomsbekämpning, utveckling och bistånd är de en osynliggjord och bortglömd grupp, och det är mycket få organisationer som arbetar för deras rättigheter. Förra året hade endast 0,4 procent av Sveriges biståndsinsatser via biståndsmyndigheten Sida funktionsnedsättning som huvudfråga.

ANNONS

Når sällan fram

Bistånd avsett för personer med funktionsnedsättning når ofta inte fram som planerat. Under våra 40 år i branschen har vi upprepade gånger fått larm om hur infrastrukturella projekt som skolor och sjukhus brustit i grundläggande tillgänglighetsåtgärder såsom ramper, hissar och anpassade toaletter. Eller hur utbildningsinitiativ inte anpassats för blinda och hur behoven hos döva och teckenspråkiga helt ignorerats. Detta har resulterat i att hundratusentals människor nekats tillgång till utbildning och nödvändig vård trots goda intentioner.

Kort sagt, trots officiella dokument och strategier når svenskt bistånd i praktiken sällan de miljontals människor med funktionsnedsättning som lever i utsatthet och fattigdom.

Vi är många svenska funktionsrättsorganisationer som bedriver småskaligt bistånd med finansiering via biståndsmyndigheten Sida. Vår modell bygger på samarbete och direktdialog med de människor det berör. Det är de som vet hur det är att leva i fattigdom och det är de som vet vilka förändringar som är nödvändiga. Vi svenska organisationer har en djup förståelse för vad det innebär att leva med funktionsnedsättning och egna erfarenheter av vad som krävs för att kunna leva ett självständigt liv. Tillsammans vet vi vad som behövs och vad som fungerar. Biståndet genom oss blir därför effektivt och hållbart trots små medel.

Vi har mycket svårt att få ihop till de summor som krävs och vårt framgångsrika biståndsarbete löper mycket stor risk att helt försvinna.

Trots regeringens försäkringar om att prioritera de mest utsatta ser vi nu med stor oro på hur svenskt bistånd förändras. Ideella organisationer som våra måste nu själva bekosta en större andel av det bistånd vi bedriver. Vi har mycket svårt att få ihop till de summor som krävs och vårt framgångsrika biståndsarbete löper mycket stor risk att helt försvinna.

ANNONS

Ställ krav

För att säkra att svenskt bistånd når de mest sårbara och inte blir diskriminerande måste regeringen:

1) säkra att civilsamhällesorganisationer utan stort eget kapital men med fungerande och framgångsrik verksamhet kan fortsätta sitt viktiga arbete

2) öka finansieringen till alla projekt som har barn och vuxna med funktionsnedsättning som målgrupp

3) ställa krav på biståndsmyndigheten Sida att de inför kontroller och genomför utvärderingar och uppföljningar av de projekt som har personer med funktionsnedsättning som målgrupp för att säkra att biståndet når fram och bidrar till den förändring det är sagt att det ska.

Jamie Bolling, ordförande MyRight
Jamie Bolling, ordförande MyRight

Om stödet till små civilsamhällesorganisationer som våra försvinner blir konsekvensen att framgångsrika och effektiva projekt läggs ned och att biståndet till barn och vuxna med funktionsnedsättning enligt vår modell försvinner.

Internationellt har Sverige länge betraktats som ett föregångsland när det gäller inkludering och tillgänglighet. Sveriges lagstiftning och syn på personer med funktionsnedsättning som kompetenta och kapabla individer med rätt att leva självständiga liv ska genomsyra och forma också svenskt bistånd. Svenskt bistånd ska bidra till att fler barn och vuxna, oavsett funktionsnedsättning, får chansen till ett värdigt liv, fritt från fattigdom och med full tillgång till grundläggande mänskliga rättigheter. Det är dags att Sverige inkluderar personer med funktionsnedsättning i biståndet också i praktiken.

ANNONS

Jamie Bolling, ordförande MyRight

MyRight är den svenska funktionsrättsrörelsens paraplyorganisation för internationellt utvecklingssamarbete och bistånd. Våra biståndsaktiva medlemmar är:

• Association Global Inclusion (AGI)

• Autism Sverige (AS)

• Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR)

• Förbundet Sveriges Dövblinda (FSDB)

• Föreningen idrott för handikappade (FIFH)

• Hörselskadades Riksförbund (HRF)

• Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

• Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH)

• Stiftarna av Independent Living i Sverige (STIL)

• Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

• Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDUF)

• Synskadades Riksförbund (SRF)

• Unga med Synnedsättning (US)

ANNONS