Kontakt. Att skapa kontakt mellan svenskar och invandrare är ett effektivt sätt att skapa mer positiva attityder till personer med utländsk härkomst, skriver Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi.
Kontakt. Att skapa kontakt mellan svenskar och invandrare är ett effektivt sätt att skapa mer positiva attityder till personer med utländsk härkomst, skriver Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi.

Svenskars inställning till invandrare en paradox

Årets Mångfaldsbarometer visar att fler i dag har goda erfarenheter av utländska kollegor på sin arbetsplats. Samtidigt har attityderna till att ge människor med utländsk härkomst möjligheten att bevara sina kulturella traditioner sjunkit till den lägsta nivån sedan mätningarna började, skriver Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Den ökade invandringen till Sverige har medfört att de flesta människor i Sverige på ett eller annat sätt kommit i kontakt med personer med utländsk härkomst. Det kan handla om möten i samband med arbete, studier, parförhållande eller i andra sammanhang. Vilka erfarenheter har befolkningen av dessa möten? För att få svar på detta skapades Mångfaldsbarometern vid Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet år 2005, en studie som därefter i tio års tid årligen kartlagt attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. Sedan år 2013 tog Högskolan i Gävle över studien och har sedan dess genomfört den. Ingen studie gjordes dock 2015 och 2017.

ANNONS

2018 års studie visar att erfarenheterna från att ha kollegor med utländsk bakgrund i skolan eller på jobbet är goda hos 74 procent av befolkningen, vilket är en ökning med fyra procentenheter från 2016 och den högsta uppmätta andelen i Mångfaldsbarometern sedan 2005. Studien visar dock försämrade attityder till att ge människor med utländsk bakgrund möjlighet att bevara sina kulturella traditioner. Det uppmätta mätvärdet på 46 procent är det lägsta i Mångfaldsbarometern hittills.

Studien vitnar dock om positiva attityder till mångfald i ett arbetsperspektiv men en rekordlåg nivå rörandet attityderna till mångfald i ett religionsperspektiv.

Föredrar svenska grannar

Attityder till mångfald ur ett boendeperspektiv har över tid varit stabila, men fortfarande anser 37 procent att man föredrar svenska grannar, vilket är en ökning med fyra procentenheter från 2016. Trots att 59 procent i årets studie anser att den etniska mångfalden utvecklar den svenska kulturen, avslöjar den att nästan hälften nu anser att män från Mellanöstern utgör en fara för den svenska kulturen och även kvinnor från Mellanöstern anses utgöra en större fara än män från Afrika (26 procent för kvinnor från Mellanöstern mot 22 procent för män från Afrika).

Bilden av förändringen i attityder till etnisk mångfald är komplicerad och i viss avseende paradoxal. Att attityden blev mer negativ mot flyktingströmmar behöver inte nödvändigtvis innebär en försämring av attityder mot mångfalden i samhället. Det finns trots allt en viss skillnad mellan attityden till invandring och till flyktingar.

ANNONS

Man kan vara mer öppen för invandring av grupper som har hög kompetens eller humankapital och samtidigt vara mer negativ mot att Sverige ta emot fler flyktingar.

Allt fler med utländsk bakgrund

Även förändring i demografin kan vara en förklaring till det positiva resultatet i vår undersökning. Sveriges befolkningssammansättning ändras och i slutet av 2017 hade 24,1 procent av Sveriges befolkning utländsk bakgrund (utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar). Det betyder att en större andel har kontakter inom släkt och familj med personer som har icke-svensk etnisk bakgrund, vilken kan påverka att attityderna blir mer positiva.

Att vår studie tyder på att acceptansen av islam och vissa invandrarkulturer har försämrats, kan innebära att idén om den ”starka mångkulturalismen” i vissa avseenden ifrågasätts.

I dagens globaliserade samhälle med sina negativa konsekvenser i form av otrygghet och rädsla, vänder man sig till den gamla, lokala kulturen i sökandet efter trygghet och det är detta som extremt rasistiska partier och rörelser använder genom att överdimensionera betydelsen av den lokala kulturen och ta avstånd från globala värden och det som känns främmande.

I dagens Europa med ekonomiska svårigheter har nationen på nytt fokuserats som den enda äkta och varaktiga samhällsgemenskapen. Globaliseringens effekter på synen på invandring måste dock anses vara paradoxala. De kan leda till större negativa effekter i synen på invandring vilken kan bli en alltmer växande kraft i dagens samhälle. Detta i sin tur kan förstärka segregationen och en ökad segregation kan öka den etniska klyftan och misstron mot människor med utländsk härkomst.

ANNONS

Unga mer positiva

Sammanfattningsvis vill jag betona att alla de tolv mättningar inom ramen för projektet Mångfaldsbarometern visar att unga generationer blivit allt mer positiva till mångfalden och detta eftersom det blivit allt vanligare för unga generationer att träffa människor med utländskbakgrund.

Främlingsfientlighet uppstår ofta på grund av rädsla och fördomar om ”utländska” människor med vilka ”lokalbefolkningen” inte har varaktiga kontakter. Ökad kontakt med och kunskap om människor med utländsk härkomst kan mildra fördomar och minska xenofobiska attityder.

Detta är ett effektivt sätt att omvandla ”den andra” till en vän. Mångfladsbarometern visar klart att de med mer erfarenhet av personer med utländsk härkomst har en mer positiv attityd. Därför är kampen mot segregation en kamp för integration och mot främlingsfientlighet och rasism.

Fereshteh Ahmadi

professor i sociologi, Högskolan i Gävle

ansvarig för projektet Mångfaldsbarometern

ANNONS