Högernationalismen skördar framgångar. Debatten blir allt mer polariserad och det har uppstått en diskussion om svenska värderingar.
Finns det över huvud taget något specifikt svenskt när det kommer till värderingar?
Svaret på den sista frågan är helt säkert nej.
Alla värderingar som någonsin funnits inom landets gränser finns också representerade i resten av världen. Och alla åsikter som finns i omvärlden finns också i Sverige.
Alla värderingar som någonsin funnits inom landets gränser finns också representerade i resten av världen. Och alla åsikter som finns i omvärlden finns också i Sverige.
Däremot har det genom århundradena varierat vilka värderingar som varit dominerande i vårt land.
Det gör hela debatten förvirrad. Svaret på vad svenska värderingar är för något beror helt enkelt på vilken del av den svenska historien du väljer att studera.
Ta religionen som exempel. Under många hundra år var Sverige det mest exkluderande och monolitiska landet i Europa. Från sent 1500-tal och framåt var du tvungen att bekänna dig till den lutherska tron för att över huvud taget få bo i landet. Om du tillhörde eller övergick till ett annat samfund blev du straffad och utvisad.
Den gången var det katolikerna som uppfattades som det stora hotet, men lagarna var riktade även mot exempelvis judar.
På 1700-talet instiftades det så kallade Konventikelplakatet, som förbjöd alla religiösa sammankomster som inte godkänts av Svenska kyrkan.
1873 blev det tillåtet att gå ur Svenska kyrkan, men bara om du samtidigt gick med i ett annat samfund, som måste vara godkänt av staten.
Först 1951, för knappt sjuttio år sedan, fick vi religionsfrihet på allvar.
Det är en sida av myntet. Sverige var ett exkluderande, slutet land.
Jag tänker ibland att alla starka reaktioner på muslimska religiösa uttryck kanske beror på att vi för inte så länge sedan hade lagar som hade gjort mullorna i Iran gröna av avund. Hur ska man annars förklara att människor blir upprörda av att en muslimsk man ber på jobbet under sin rast? Att det skapar en storm i sociala medier för att han ber på en buss som inte är i drift? Kanske är det den historiska inskränktheten som ekar i nutiden.
För inte så länge sedan hade vi lagar som hade gjort mullorna i Iran gröna av avund
Men Sverige har utvecklats.
I dag är vi inte längre särskilt religiösa. De flesta undersökningar visar att vi är öppna för omvärlden, gärna tar till oss nya seder och traditioner, reser mycket och rent generellt har en liberal inställning till traditioner. De flesta är nyfikna och intresserade, inte rädda för främmande saker.
Det är också svenska värderingar.
Under 1900-talet har det blivit så.
Så, vilken del av historien är viktigast när vi talar om svenska värderingar?
Kanske är det så enkelt som att när det gäller vårt beteende i dag är historien inte bevis för någonting. Det är bara att välja och vraka. Och det är bara du själv som avgör om du är ett praktarsle eller inte.
Jesper Bengtsson
skribent och författare
