Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Vi vill att svenska kyrkan skall bli en del av lösningen och en ledande kraft i omställningen mot mer ansvarsfulla skogsbruksmetoder, skriver debattörerna. Bild: Gorm Kallestad / TT
Vi vill att svenska kyrkan skall bli en del av lösningen och en ledande kraft i omställningen mot mer ansvarsfulla skogsbruksmetoder, skriver debattörerna. Bild: Gorm Kallestad / TT

Svenska kyrkan behöver bli en kraft för ett hållbart skogsbruk

Vi är många som tycker kyrkan gör ett viktigt jobb för att stödja svaga grupper i samhället. Kyrkan borde även värna naturen, inklusive fåglarna, i högre grad än vad man gör i dag på sina marker, skriver Annica Nordin och Christer Johansson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Kyrkan har dragit på sig mycket kritik över sin framfart i sina skogar. Fler röster höjs också om att kyrkan bör bedriva ett långsiktigt skogsbruk utan hyggen.

Vi har följt kyrkans skogsbruk under en tid och konstaterar att kritiken till stor del är befogad. Kyrkan lämnade strax före semestrarna in flera stora avverkningsanmälningar, i Kungsbacka och Marks kommuner. Dessa är några av de största som lämnats in så länge statistik finns. Även Skogsstyrelsen reagerade och hänvisade till Skogsvårdslagen: ”Hyggens storlek och utläggning ska anpassas till natur- och kulturmiljön. En begränsning av hyggenas storlek skall eftersträvas.” Skogsvårdslagen är dock bara rådgivande när det gäller naturvårdshänsynen i skogen. Ansvaret vilar på utövaren.

Svårt att granska

Lämnas många och stora avverkningsanmälningar strax före semestrarna, som kyrkan gjort, har Skogsstyrelsen svårt att hinna granska dessa på de sex veckor de har på sig innan avverkning kan ske. Vi undrar om det är en medveten strategi av kyrkan eller rena tillfälligheter.

Vill kyrkan fortsätta med det långsiktigt ohållbara kalhyggesbruket, som EU-kommissionen i sin nyss släppta skogsstrategi i princip vill förbjuda? Vi vet sedan länge att de många rödlistade arterna som finns i skogen hotar att bli fler och än ovanligare, eftersom kalavverkning av skog är den enskilt viktigaste faktorn till att de är rödlistade. Vi vet också att kalhyggesbruket medför att marken läcker växthusgaser i decennier. Inte bra om vi ska klara våra utsläppsminskningar till år 2030.

Vi föreslår att flera av dessa anmälda avverkningar skall bedrivas med mer skonsamma metoder, som det kalhyggesfria skogsbruket erbjuder. Under våra inventeringar av områdena har flera skogslevande fågelarter – som tjäder, spillkråka och talltita – noterats. Dessa arter klarar sig bra i ett kalhyggesfritt skogsbruk, men missgynnas starkt och försvinner från kalhyggena.

Gynna biologisk mångfald

Vi vill att Svenska kyrkan skall bli en del av lösningen och en ledande kraft i omställningen mot mer ansvarsfulla skogsbruksmetoder som gynnar biologisk mångfald och även uppsatta klimatmål. Kyrkan har, som femte största markägare med ett skogsinnehav på 400 000 ha, en unik chans att bli en av de viktigaste krafterna i en sådan omställning.

Vi hoppas partierna låter skogsfrågan ta en stor plats i detta val. Kyrkan behöver vidga sitt ansvar genom att även bedriva ett hållbart skogsbruk.

Kyrkovalet sker den 19 september. Vi hoppas partierna låter skogsfrågan ta en stor plats i detta val. Kyrkan behöver vidga sitt ansvar genom att även bedriva ett hållbart skogsbruk.

Annica Nordin, ordförande Göteborgs ornitologiska förening

Christer Johansson, styrelseledamot i Birdlife Sverige