Det har nu gått 25 år sedan 179 av världens länder samlades i Kairo för att enas om ett handlingsprogram för att stärka kvinnors och unga flickors situation. I dag, torsdag, avslutas en uppföljande världskonferens, denna gång i Nairobi. Deltagarna kan konstatera att mödra- och barnadödlighet fortfarande är ett mycket stort problem på många håll i världen, liksom spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar och bristen på kunskap när det gäller att skydda sig mot sjukdomar och oönskade graviditeter.
Det finns helt enkelt väldigt mycket kvar att göra när det gäller att nå en god sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor globalt.
Sverige kan ta ledande roll
Ett sätt att förbättra situationen är att öka den lokala tillgången på välutbildade barnmorskor. Här kan Sverige och svenska lärosäten ta en mer aktiv och drivande roll internationellt.
I september lanserade FN:s organ för sexuell och reproduktiv hälsa, UNFPA, en ny global barnmorskestrategi tillsammans med svenska utrikesdepartementet. Initiativet är ett viktigt steg mot en förbättrad mödra- och barnhälsovård i världen, inte minst eftersom den prioriterar en global satsning på barnmorskeutbildning.
Här menar vi att Sverige och svenska lärosäten kan ta ett större ansvar
Här menar vi att Sverige och svenska lärosäten kan ta ett större ansvar. Den svenska modellen med självständig barnmorska som arbetar brett med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), i samarbete med gynekolog/obstetriker, är en stark framgångsfaktor inom mödra- och barnhälsovården.
Stärkt utbildning och forskning
Nyckeln är en kombination av en stark barnmorskeutbildning, god förankring med yrkesföreningar och väletablerad forskning på lokal och regional nivå. Här har Sverige genom en lång följd av år byggt en kompetens som är relevant också globalt. Inte minst svenska lärosätens olika insatser, projekt och arbete tillsammans med regionala och lokala aktörer i olika delar av världen, har genererat nätverk, erfarenheter och kunskap som bör kunna användas i syfte att stärka hälsosystemet i regioner där mödra- och barnadödligheten och -ohälsan är hög.
Det handlar om att stärka en god och evidensbaserad barnmorskeutbildning, men också om att utveckla regionalt förankrad forskning
Med den nya globala barnmorskestrategin i ryggen öppnas nya möjligheter för Sverige att aktivt stödja med kunskap och konkreta verktyg för att minska ohälsan bland kvinnor, mödrar och barn. Det handlar om att stärka en god och evidensbaserad barnmorskeutbildning, men också om att utveckla regionalt förankrad forskning.
Minskar dödlighet
Genom en direkt finansiering från den svenska regeringen till lärosätena i syfte att stödja främst fattigare länders möjligheter att utbilda barnmorskor och initiera forskning, kan vi konkret medverka till att minska mödra- och barnadödligheten. Svenska lärosäten – lärare, forskare och studenter – bör vara navet i Sveriges bidrag för att stärka barnmorskeutbildning och forskning globalt. Detta ligger också helt i linje med de svenska ambitionerna i arbetet med att förverkliga de globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030.
Att låta svenska aktörer vara direkt operativa på det sättet har flera fördelar och mervärden också för Sverige:
• Ökad samverkan mellan svenska myndigheter stärker svensk kompetensutveckling inom området sexuell och reproduktiv hälsa.
• En ökad internationalisering av svensk barnmorskeutbildning och forskning säkerställer att Sverige fortsatt utvecklar det globala engagemang och transkulturella förståelse inom SRHR som krävs för utmaningen att bidra till hållbar utveckling nationellt och globalt.
• Global spridning av den svenska vårdmodellen, med självständig barnmorska som arbetar brett med exempelvis medicinsk abort och preventivmedel, bidrar till regeringens mål i utrikespolitiken och det globala arbetet med hållbarhetsmålen och Agenda 2030.
• Det ökar vår kulturella och medicinska beredskap och kunskap vid möten med nya etniska grupper som kommit till Sverige under senare decennier – både vad gäller syn på sexualitet, graviditet och barnafödande.
Gynnar den globala hälsan
Svensk utrikespolitik och arbetet inom global hälsa och Agenda 2030 genomsyras av långsiktiga mål och handlingsplaner med tydlig koppling till sexuell och reproduktiv hälsa. Utrikesdepartementet bjuder kontinuerligt in aktörer i det svenska samhället till samtal för att diskutera hur Sverige kan öka våra insatser i det globala hälsoarbetet. Även här poängteras barnmorskans roll i arbetet med global hälsa.
Även här poängteras barnmorskans roll i arbetet med global hälsa
I utbildningsdepartementets betänkande Ökad internationalisering av universitet och högskolor ökar kravet på svenska lärosäten att skapa en strategisk överblick kopplat till insatser för att både öka mobilitet och internationalisering på hemmaplan. Vägen dit underlättas om lärosätena blir ännu tydligare globala aktörer.
Vi börjar inte från noll. Sedan tidigare finns framgångsrika samarbeten med kollegor i Zambia, Indien, Nicaragua och pågående i Malawi, Etiopien, Somaliregionen och Bangladesh. Insatserna innefattar både utbildning och forskning i samarbete med lokala universitet, hälsoministerier och yrkesföreningar. Just nu samarbetar Karolinska Institutet och Högskolan Dalarna till exempel inom barnmorskeutbildning och forskning för att främja forskningssamarbete mellan Somalia och Etiopien.
Med den kunskap, erfarenhet, engagemang och kompetens som finns på svenska lärosäten, har Sverige stora möjligheter att aktivt bidra till en mer högkvalitativ, tryggare och säkrare mödra- och barnavård runt om i världen.
Ole Petter Ottersen, rektor Karolinska Institutet
Martin Norsell, rektor Högskolan Dalarna
Marie Klingberg-Allvin, barnmorska, professor global sexuell reproduktiv hälsa, Högskolan Dalarna, gästprofessor Karolinska Institutet
Kristina Gemzell-Danielsson, överläkare, professor Obstetrik Gynekologi, prefekt Institutionen för Kvinnor och barns hälsa, Karolinska Institutet
Helena Lindgren, barnmorska, docent, Karolinska Institutet
Kerstin Erlandsson, barnmorska, docent, Högskolan Dalarna
Kyllike Christensson, barnmorska, professor emerita, Karolinska Institutet
Peter Friberg, professor Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet, medgrundare av och föreståndare för SIGHT (Swedish Institute for Global Health Transformation) vid Kungl. Vetenskapsakademien.