Under landsomfattande demonstrationer i Iran, med krav på iranska regimens avgång, försökte regimen kväsa upproren genom olika drag. Ett av flera drag var att försöka förmå väst att tro att man går folket till mötes med att lägga ner moralpolisen.
Det visade sig vara en rökridå. En skenmanöver. Detta påtalades av folket i Iran och delar av diasporan. Undertecknad skrev en artikel om att svenska medier okritiskt sprider lögnen om moralpolisens avskaffande.
Sanningen är att moralpolisen aldrig försvann. Deras förföljelse av folket ersattes bara av andra civilklädda poliser.
Häromdagen kom regimen med uttalande om moralpolisen återkomst med samma uppdrag som tidigare, det vill säga innan Mahsa Jina Aminis död som var startskottet på folkets stora resning. Uppdraget är att jaga kvinnor som inte efterlever hijabtvånget. Sanningen är att moralpolisen aldrig försvann. Deras förföljelse av folket ersattes bara av andra civilklädda poliser.
I svensk media kan man läsa om att Irans moralpolis börjar patrullera igen, detta helt utan eftertanke och analys kring tidigare felaktig rapportering. Eller omnämnande av det faktum att moralpolisens arbete aldrig pausades, utan tvärtom. Svensk medierapportering kring Iran saknar helt källkritik eller nyansering. Det är särskilt anmärkningsvärt då vi är många svenskiranier som följer situationen i Iran med stort engagemang.
Det civila motståndets kraft
Frågan är varför Khamenei och Raisi, efter flera månaders frånvaro av moralpolisen, beslutar att återföra dem på gatorna igen. Det finns många inom regimen och dess anhängare som är trogna till den härskande ideologin som innefattar könsapartheidlagar. Regimen valde, av rädsla på grund av folkets mod, att till synes pausa moralpolisen. Samtidigt hade regimen kännedom om att detta drag kan försvaga moralen bland de egna anhängarna och legosoldaterna.
Vi får nu via sociala medier bevittna allt fler kvinnor som vägrar bära hijab och vid situationer då regimens styrkor angriper kvinnorna kommer män och kvinnor snabbt till deras försvar. Det civila motståndet har rimligen påverkat moralen hos regimen och dess anhängare. Att folket gång efter gång uppvisar ett upproriskt mod genom att vägra hijab och försvarar sin mänskliga rätt till varje pris, har fått regimen att se svag ut. För att återvinna respekten hos sina egna och därmed stärka sin ställning har regimen känt sig tvungen att återlansera moralpolisen.
En kvinnohatande regim
Regimen har ett enormt våldskapital, vilket de har eskalerat senaste tiden med avrättningar. Även detta drag är att återvinna respekt och moral hos sina egna men också sprida rädsla i syfte att slå ner den folkliga viljan. Det är också så att regimen vet att om man ger efter på en punkt så är det början på slutet för deras fundamentalistiska styre. Det är ju trots allt en regim som grundar sig i kvinnohat.
Vi uppmanar svenska medier att utveckla sin nyhetsrapportering av Iran till en större medvetenhet kring de utmaningar som propaganda och desinformation utgör.
Beslutet att återinföra moralpolisen är en klassisk metod, det vill säga, överskugga en kris med en annan. Emellertid kan detta visa sig vara en fatal missräkning särskilt då samhället är i ett explosivt tillstånd och de rebelliska unga är medvetna om att moralpolisen måste konfronteras. Det kan konstateras att revolutionen lever och att folkligt motstånd är att vänta.
Sveriges roll är viktig
Det är därför viktigt att Sverige står på rätt sida av historien och omvärderar sin Iranpolitik. Vi uppmanar svenska medier att utveckla sin nyhetsrapportering av Iran till en större medvetenhet kring de utmaningar som propaganda och desinformation utgör. Noggrann och kritisk granskning av nyheter gentemot källor från auktoritära regimer är av största vikt för att upprätthålla journalistisk integritet, oberoende och opartisk nyhetsrapportering.
Vi uppmanar även svenska regeringen att införa en samlad diplomatisk och ekonomisk bojkott av den iranska regimen. Istället för att vänta in att det iranska folket störtar regimen kan vi redan nu skarpt markera mot iranska regimens brott mot mänskligheten och upphöra med rådande eftergiftspolitik gentemot en av vår tids mest brutala regimer.
Kiarash Kiani, jurist
Parasto Rosencrantz, jurist
LÄS MER:Så går det för protesterna i Iran
LÄS MER:Iran installerar kameror på offentliga platser för att identifiera kvinnor