Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Regeringen har lovat att avskaffa värnskatten. Låt inte detta konstruktiva steg framåt följas av två steg bakåt genom införande av nya straffskatter på individer och näringslivet, skriver Christian Ekström, skattebetalarna, och Nima Sanadaji, tekn dr KTH och utredare.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Stryp inte tillväxten med straffbeskattning

Sveriges destruktiva skattepolitik hämmar tillväxten när vår ekonomi egentligen har alla förutsättningar att blomstra. Prognosen är dyster, skriver Christian Ekström och Nima Sanandaji.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Svenskt näringsliv ligger i framkant i den teknologiska utvecklingen. I inget annat EU-land är lika hög andel av den vuxna befolkningen sysselsatt i kunskapsintensiva yrken där medarbetarnas kompetenser står i centrum. Ekonomin har alltså förutsättningar att blomstra, men det gör den inte. Tillväxten uteblir på grund av den destruktiva skattepolitiken. Men trots detta är signalen från regeringen nu att straffbeskattning av entreprenörer, nyckelmedarbetare och investerare ska fortsätta. Det har Sverige inte råd med.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Orimlig beskattning på arbete

Landets ekonomiska prognos är dyster. Europeiska kommissionen förväntar sig att BNP bara kommer växa med 1,3 procent under 2019, samtidigt som befolkningen förväntas öka med nästan en procent enligt SCB. Välståndet per invånare förväntas därför öka med så lite som 0,3 procent. Ekonomin står alltså stilla. Nu måste krisinsikt infinna sig. Det finns allvarliga strukturella problem i svensk ekonomisk politik, och det främsta exemplet är den orimliga beskattningen på arbete.

Ekonomin står alltså stilla. Nu måste krisinsikt infinna sig.

Januariöverenskommelsen meddelade att värnskatten äntligen ska avskaffas. Detta förväntas öka arbetsinkomsterna i så hög utsträckning att den totala inbetalade skatten blir ungefär den samma som tidigare. Det finns även långsiktiga fördelar som att utbildningspremien ökar om skatten sänks – vilket stimulerar fler att studera till exempelvis ingenjör, IT-expert och andra yrken som näringslivet högt efterfrågar.

Fel signaler

Löftet om att avskaffa värnskatten och ett totalt sett sänkt skattetryck var det som S och MP behövde för att locka C och L att släppa fram Stefan Löfven (S) som statsminister. Men nu har finansminister Magdalena Andersson (S) meddelat att skattetrycket inte alls ska sänkas. Regeringen öppnar i stället dörren för nya skatter riktade mot höginkomsttagare, och impopulära och på goda grunder avskaffade skatter såsom arvs- och gåvoskatten kan återinföras.

Signalen är tydlig: Sverige är inte på väg att införa förbättringar på skatteområdet. Tvärtom. Detta vore en farlig väg att gå. Världsekonomin blir alltmer öppen, och straffbeskattning av investerare, entreprenörer och talanger är ett enkelt recept för svag ekonomisk utveckling.

Regeringen har lovat att avskaffa värnskatten. Låt inte detta konstruktiva steg framåt följas av två steg bakåt genom införande av nya straffskatter på individer och näringslivet. Sveriges ekonomi, som redan börjat stagnera, har helt enkelt inte råd med det.

Christian Ekström

vd Skattebetalarna

Nima Sanandaji

tekn dr KTH och utredare