Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Varför går inte regionerna in och stöttar med Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH), som man kan göra för personer som vårdas hemma i egen bostad? I Stockholm har detta delvis tillämpats under pandemin. Där har en del covid- 19 sjuka också tagits in på geriatrisk klinik och där redovisat 80 procent överlevnad för dessa patienter, skriver debattören. Bild: Pontus Lundahl/TT
Varför går inte regionerna in och stöttar med Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH), som man kan göra för personer som vårdas hemma i egen bostad? I Stockholm har detta delvis tillämpats under pandemin. Där har en del covid- 19 sjuka också tagits in på geriatrisk klinik och där redovisat 80 procent överlevnad för dessa patienter, skriver debattören. Bild: Pontus Lundahl/TT

Stort etiskt fiasko att de äldre inte fick sjukhusvård

Diskussionerna har varit livliga kring de många som avlidit på särskilda boenden under Coronapandemin. Nyligen presenterade Socialstyrelsen statistik över dödsfallen. Där framkom att 87 procent av de 2619 personer med covid-19 som dött på särskilda boenden inte hade sjukhusvårdats. Det är ett etiskt fiasko, skriver Marianne Melkersson, geriatriker, före detta sjukhusdirektör på Kungälvs sjukhus.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

I radions program Studio Ett den 7 augusti fick avdelningschefen på Socialstyrelsen, Thomas Lindén, frågan om han inte tyckte att det var väldigt få som fått vård på sjukhus? Han svarade att det inte var så lätt att tolka siffrorna och hänvisade till IVO:s fortsatta utredningar, som skall visa om några fel har begåtts. Han uppgav att många av de boende är för sköra att flyttas till sjukhus. Han framhöll också att Socialstyrelsen givit ut behandlingsråd för palliativ vård vid covid-19. Professorn i geriatrik, Bengt Winblad, som också medverkade i programmet, gav uttryck för sin bestörtning över att så många inte erbjudits vård och behandling på sjukhus. Han menade att de förvägrades adekvat vård för en tillfällig, botbar infektionssjukdom med syrgas, vätsketillförsel och blodförtunnande medicin. Behandlingar som de flesta äldreboenden i Sverige inte har möjlighet att ge.

Behandlingsråd till läkare

Socialstyrelsen hänvisar till att de gett ut behandlingsråd till läkare och sjuksköterskor verksamma inom hemsjukvård, korttidsboende eller på ett särskilt boende: ”Symtomlindring i livets slutskede- Läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19” från mars 2020. De skriver att ”patienter med covid-19 förväntas behöva i stort sett samma symtomlindring i livets slutskede som vid övrig palliativ vård.”

2013 gav Socialstyrelsen ut riktlinjer för palliativ vård som där definieras: ” Socialstyrelsen definierar palliativ vård som hälso – och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada.” Kan detta anses gälla sjuka med covid -19, en akut virusinfektion? Nej! Varför skall hälso- och sjukvården då tillämpa ”läkemedelsbehandling i palliativ vård vid covid-19” enligt Socialstyrelsens modell?

Socialstyrelsen definierar palliativ vård som hälso – och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada.

Dessa rekommendationer har huvudsakligen utvecklats för terminal cancervård enligt en artikel i Läkartidningen 12 augusti författad bland annat av Bengt Winblad. I artikeln nämns att dödligheten i covid -19 på SÄBO fram till slutet av juni uppskattades till 2,8 procent av antalet SÄBO-boende i hela Sverige, vilket är klart högre än i Norge och Danmark (0,4 procent respektive 0,5 procent). Där nämns också att nästan 70 procent av dem som bor på SÄBO har demenssjukdom men är för övrigt fysiskt friska i flera år. Mediantiden för boende på särskilda boenden är 730 dagar.

Stötta med avancerad sjukvård

När kommunerna inte kan erbjuda adekvat sjukvård och behandling på sina boenden, skall vården då genast betraktas som palliativ? Varför går inte regionerna in och stöttar med Avancerad Sjukvård i Hemmet (ASIH), som man kan göra för personer som vårdas hemma i egen bostad? I Stockholm har detta delvis tillämpats under pandemin. Där har en del covid- 19 sjuka också tagits in på geriatrisk klinik och där redovisat 80 procent överlevnad för dessa patienter.

Inom vården av de allra sjukaste äldre föreligger ett betydligt större problem av strukturell karaktär alltsedan Ädelreformen genomfördes 1992. Det är ett stort glapp mellan omsorgen inom kommunens socialförvaltning och den medicinska vården utgående från regionerna. Många projekt har startats för att överbrygga detta, men få har givit bestående resultat. Kommunerna måste bland annat tillföras läkarkompetens i sina ledningsstrukturer såsom föreslagits av Läkarförbundet. Avsaknaden av en sådan funktion har blivit tydlig inte minst nu under pandemin.

De anställda har kämpat

Att lämna dessa, de mest utsatta äldre individerna till enbart så kallad palliativ vård utan möjlighet till behandling på sjukhus är inget annat än ett stort etiskt fiasko. De anställda på boendena har kämpat och säkert givit ett otroligt stöd och gott omhändertagande, men har inte alltid kunnat förhindra slutresultatet då de saknat tillgång till adekvata behandlingsverktyg.

Ska det även fortsättningsvis vara så att om man väljer att flytta in på ett särskilt boende så väljer man också bort att få adekvat sjukvård?

Marianne Melkersson, geriatriker, f.d. klinikchef Vasa sjukhus, f.d sjukhusdirektör Kungälvs sjukhus.