Sedan tidigare stora kriser vet vi att de ofta efterföljs av en våg av depressioner och medföljande problem som missbruk, våld i hemmet och till och med självmord. Efter SARS-epidemin uppvisade 31 procent av de som suttit i karantän posttraumatiskt stressyndrom. Efter senaste finanskrisen ökade självmordsfrekvensen både i Europa och Nordamerika med sammanlagt 10 000 fall.
Situationen med pandemin är extra svår, eftersom vi inte kan förutse slutet och dess konsekvenser och många oroar sig över ekonomin och hotande arbetslöshet. I mars, april och maj varslades 13 765 personer i Västra Götalandsregionen . Samtidigt finns det yrkeskategorier som arbetar hårdare än någonsin, och frågan är hur länge de ska orka? Allt detta i ett land där den psykiska ohälsan redan från början är ett växande problem.
Prioritera den psykiska ohälsan
Mot covid-19 kan vi hoppas på ett vaccin, men mot psykisk ohälsa finns ingen sådan lösning. Däremot finns det både inom sjukvården och företagshälsan kompetens och resurser att förebygga ohälsan. En samordning och samverkan mellan tillgängliga resurser är en önskan vi riktat till regeringen. Men vi uppmanar också arbetsgivare att redan nu prioritera den psykiska ohälsan som en av de viktigaste punkterna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Följande fyrapunktsprogram bör alla arbetsgivare omgående ta tag i:
•Göra en risk- och konsekvensanalys över potentiell psykisk ohälsa hos medarbetarna för att identifiera vilka grupper eller individer som löper störst risk för psykisk ohälsa.
•Upprätta en plan för hur ohälsan ska hanteras och förebyggas.
•Se till att cheferna har rätt kompetens och verktyg för att upptäcka om en medarbetare inte mår bra, och säkerställ att rutiner finns för att följa upp.
•Se till att ha system för akuta stödsamtal för medarbetare som behöver det.
Många företag har levt i en oerhört pressad situation för att rädda sin verksamhet där allt fokus har varit på att rädda ekonomin och jobben. Men när nu mycket fokus riktats på att rädda företagen och jobben, är det absolut avgörande att stor kraft också läggs på att rädda medarbetarna. För en depression eller ett missbruk tar lång tid att behandla, och kräver stora resurser från både arbetsgivaren och samhället. Med rätt förebyggande insatser kan vi gemensamt bygga upp Sverige igen.
Faysal Rawandozi, chefspsykolog Feelgood
Eva Söderlund Eliasson, regionchef väst Feelgood