Vid sidan av den nya möjligheten till ansiktsigenkänning har polisen under de senaste åren byggt upp resurser för kameraövervakning i flera av våra storstäder samt skaffat sig en betydande flotta av drönare som kan kameraövervaka stora områden från luften. I mitten av sommaren annonserade man att man skall övervaka centrala platser i Göteborg just med drönare, skriver debattören.
Vid sidan av den nya möjligheten till ansiktsigenkänning har polisen under de senaste åren byggt upp resurser för kameraövervakning i flera av våra storstäder samt skaffat sig en betydande flotta av drönare som kan kameraövervaka stora områden från luften. I mitten av sommaren annonserade man att man skall övervaka centrala platser i Göteborg just med drönare, skriver debattören. Bild: Pontus Lundahl/TT

Stor risk för missbruk om ansiktsigenkänning tas i bruk

I förra veckan gav Datainspektionen klartecken för polisen att använda artificiell intelligens för att genom ansiktsigenkänning hitta och följa personer som filmats av övervakningskameror. Ur ett integritetsperspektiv är det problematiskt då det blir lättare att följa även oskyldiga personers förehavanden i vardagen, skriver Peter Hellman, advokat.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS

Att polisen tillförs nya hjälpmedel är positivt för att brott skall kunna klaras upp, men det ökar också behovet av en fördjupad diskussion om de problem de nya verktygen kan innebära för den personliga integriteten och av att säkerställa att verktygen inte kan användas på fel sätt i framtiden.

Vid sidan av den nya möjligheten till ansiktsigenkänning har polisen under de senaste åren byggt upp resurser för kameraövervakning i flera av våra storstäder samt skaffat sig en betydande flotta av drönare som kan kameraövervaka stora områden från luften. I mitten av sommaren annonserade man att man skall övervaka centrala platser i Göteborg just med drönare.

ANNONS

Används på felaktigt sätt

Ur ett integritetsperspektiv är det problematiskt med sådan massövervakning, särskilt om materialet kan komma att analyseras med hjälp av ansiktsigenkänning och då det därmed blir lättare att följa även oskyldiga personers förehavanden i vardagen. Trots att lagstiftningen är tydlig med vad polisen inte får göra har vi gång på gång sett att de verktyg som lagstiftaren givit polisen kommit att användas på felaktiga sätt; som i fallet med det så kallade ”Romregistret”, där polisen utan lagstöd förde register över 4 000 personer, många av dem ostraffade.

Även risken för så kallad ändamålsglidning, där ett verktyg som var tänkt att användas på ett sätt kommit att användas på helt andra sätt, måste beaktas. Exempel på detta är trängselskattekamerorna, som när de sattes upp bara skulle användas för att debitera trängselskatt, men som sedan kom att användas av polisen för att se vem som passerat en viss betalstation. Möjligheten att använda artificiell intelligens för genomgång av data behöver därför omgärdas av tydligare säkerhetsmekanismer för att inte riskera att användas på fel sätt – det räcker inte med polisens egna analyser och bedömningar.

Exempel på detta är trängselskattekamerorna, som när de sattes upp bara skulle användas för att debitera trängselskatt, men som sedan kom att användas av polisen för att se vem som passerat en viss betalstation.

Av rapporten ”Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande?” från Brottsförebyggande rådet 2018 framgår vidare att kameraövervakning, enligt några av de starkaste studierna i världen, visserligen minskar vissa typer av brott men att den inte har någon effekt på våldsbrott eller ordningsstörningar. Den forskning som finns pekar alltså på att de nya övervakningsverktyg som polisen fått de senaste åren faktiskt inte fungerar brottsförebyggande på det sätt som många tycks tro. Inte heller medför kameraövervakning, enligt rapporten, brottsförebyggande effekter i centrumkärnor. Trots detta är det just för övervakning av centrummiljö som polisen nu börjar använda drönare.

ANNONS

Effekter saknas

När brottsförebyggande effekter saknas avseende de brottstyper som typiskt sett skapar stor otrygghet och på de platser där den upplevda otryggheten är stor, blir det genast mer tveksamt att ägna sig åt massövervakning där.

Slutligen visar studier att endast aktiv övervakning, där någon tittar på bilderna i realtid, fungerar brottsförebyggande. Det är förmodligen också det som skapar trygghet; tron på att om ett våldsbrott skulle ske så är det någon som genom en kamera kan se det och skicka polis till platsen. Polisens nya verktyg i form av ansiktsigenkänning genom artificiell intelligens fungerar dock inte trygghetsskapande utan bara i form av att genomgången av inspelat material kan göras mer effektivt.

Känslig data

Att sett i det ljuset tillåta utökad övervakning och bearbetning av känsliga data skulle möjligen kunna anses vara motiverat om brottsligheten och den faktiska otryggheten i Sverige ökade. Problemet med det resonemanget är att någon sådan ökning inte sker. Sett till antalet polisanmälningar minskade den totala brottsligheten i Sverige nämligen något i absoluta tal om man jämför 2018 med 2019. Att i en situation där brottsligheten minskar skapa en mer omfattande statlig övervakningsapparat borde vara betydligt mer svårmotiverat än vad det hittills visat sig vara.

Sverige är, till skillnad från många andra länder, ett land där medborgarnas integritet länge värnats och där vi inte övervakat våra medborgare mer än vad som varit absolut nödvändigt. Detta är nu på väg att förändras, och det utan vare sig stöd av forskning eller tillförlitliga svenska studier av kameraövervakningens effekter här. De faktiska effekterna av användningen av drönare och fasta kameror och de integritetsintrång för oskyldiga personer som ansiktsigenkänning kan medföra behöver därför nu utredas mer i detalj.

ANNONS

Tydliga gränser

Utan tillräckliga integritetsgarantier finns det alltid risk för att de data som samlas in kan komma att användas på oriktiga eller felaktiga sätt. För att säkerställa att så inte sker är nu det hög tid att sätta tydliga gränser. När gränsen för vad som är tillåtet att övervaka och analysera flyttats ännu några steg kan det nämligen vara för sent. Regeringen bör därför nu utreda lagstiftning för att stärka integritetsskyddet och införa tydligare mekanismer än vad som är på plats idag när det gäller att stävja missbruk inom polisen.

Peter Hellman, advokat

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS